Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Wittrock—Heckscher—Karlgren, Den väpnade freden. Imperialism och industrialism, anmäld av Bo Enander - Bertrand de Jouvenel, La crise du capita-lisme américain, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ligen okända utrikespolitik har beretts stort
utrymme och dess ledande statsmän ha också
vunnit erkännande. I den senare punkten har
Wittrock måhända varit alltför välvillig. Vid
studiet av det tillgängliga aktmaterialet får
man nog i stället den uppfattningen att det
unga italienska kungarikets ledande statsmän
betraktades med tämligen ohöljt förakt av de
övriga stormakterna.
Utrikespolitiken kan naturligtvis med viss
rätt sägas dominera Wittrocks framställning,
men detta hindrar icke, att också folkens inre
politiska historia får sin sakrika och
grundliga belysning. Skildringen av den tyska
riks-författningen och kulturkampen i Tyskland
äro exempel på hur väl Wittrock lyckats
lägga fram nya synpunkter även på
betydelsefulla inrikespolitiska problem. Detsamma kan
också sägas om skildringen av Jules Ferry
och den franska antiklerikalismen. Av
alldeles särskilt värde är framställningen av
national itetsmotsättningarna inom den
österrikisk-ungerska monarkien under åren vid
sekelskiftet. Här får läsaren en klar inblick
i de fruktansvärda svårigheter, under vilka
dubbelmonarkiens statsmän arbetade. Förenta
staternas inrikespolitik efter inbördeskrigets
slut är mer schematiskt behandlad och kunde
säkerligen ha ansetts förtjänt av en något
utförligare skildring. Men även den, som ges,
rymmer många goda iakttagelser och
värdefulla synpunkter. Georg Wittrocks stora arbete
om den väpnade freden är en imponerande
vetenskaplig bedrift. Om det också, som här
nämnts, kanske närmast vänder sig till
fackmännen, kommer det säkert att även för den
stora allmänheten att te sig som en
utomordentligt detaljrik och pålitlig vägledare vid
studiet av det komplicerade
orsakssammanhang, ur vilket världskriget framgick.
Bo Enander
Amerikansk
kapitalism under luppen
Bertrand de J o u v e n e 1: La crise du
capitalisme américain. Librairie Gallimard
1933.
Detta omfattande arbete ger på en gång
mer och mindre än titeln synes utlova. Boken
innehåller en särdeles bred och omfattande
skildring av amerikanskt näringsliv och
amerikanska sociala förhållanden. Författaren är
inte lika subjektiv som André Siegfried, och
han vågar inte dra lika långtgående
konklusioner ur sitt material som denne. Men hans
dokumentering och specialisering går i
gengäld längre.
Liksom de flesta författare som har kommit
till Amerika efter krisens utbrott, ser
Jou-venel med största skepsis på det tidigare så
berömda amerikanska välståndet. Han har
uppdagat, att detta välstånd även under
börs-haussens bästa dagar var av tämligen prekär
beskaffenhet. Det är onekligen ingen svår
uppgift att nu efteråt avslöja haltlösheten i den
”kapitalismens gyllene legend”, som före
1930 utgjorde amerikanarnas officiella
bekännelse. Men det har sitt stora intresse att i de
kalla siffrornas belysning beskåda den gotiska
arkitektur av truster, holding companies och
varjehanda monopolföretag, som ramlade i
stoftet efter jordskalvet 1929. Intressanta är
de konkreta uppgifter författaren ger om
aktienoteringarna under det sista decenniet
och de resultat som den i det hela taget
ständiga stegringen av kurserna fram till krisen
medförde i fråga om kreditinflation och
stegrad köpkraft. Beträffande den amerikanska
arbetarklassens levnadsstandard visar
författaren samma befriande oavhängighet från den
officiella legenden som i övrigt. Han har i
Förenta staterna uppdagat ett särdeles
omfattande och särdeles missbelåtet proletariat.
Jouvenel har uppdelat sitt arbete i tre
delar, av vilka den första ger en granskning
av den amerikanska kapitalismens struktur,
under det att den andra skildrar detta systems
”fall”. På detta sätt tolkar författaren de sista
årens händelser. Här som i övrigt är han
försiktig med de generella omdömena och de
raka utvecklingslinjerna. Han ger fakta, fakta
och åter fakta om paniken på börsen, den
industriella depressionen och bankkraschen.
Den tredje delen behandlar ”Idéernas
revolution”. Här skisseras president Roosevelts
åter-uppbyggnadsprogram. Den ”revolution”
författaren vill skåda häri ligger inte på det
teoretiska planet. Han vidhåller, att
socialistiska politiker och teoretiker aldrig når fram
till de stora massorna i Förenta staterna och
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
