Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Mascoll Silfverstolpe: En bibliografisk detektivbragd - Anmälda böcker - John Carter & Graham Pollard, An Enquiry into the Nature of Certain Nineteenth Century Pamphlets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR MASCOLL SILFVERST OLPE
för övrigt vara mycket vanliga i den engelska
bokvärlden. Några gånger har han tagit
skrifter utan något större litterärt intresse
(som till exempel Ruskins ”Catalogue of the
Turner Sketches in the National Gallery” och
R. L. Stevensons ”The Thermal Influence of
Forests”) men vilka utövat dragningskraft på
kuriosasamlare. Han visar sig vara en man,
som haft synnerligen väl reda på sig. Då han
tillåtit sig fräckheten att göra i ordning
”första upplagor” av levande författare, har
han valt sina offer med yttersta omsorg:
Ruskin, som sedan länge var sjuk, Swinburne,
som ofta led av ohälsa (men som, vad
för-falskaren antagligen inte visste, var ”a bit of
a bibliophile” och också förnekade äktheten
av det tryck av ”Cleopatra”, som lades fram
för honom), vidare Stevenson, vilken lämnat
England och bosatt sig i Söderhavet, samt
William Morris, som visserligen var frisk och
levde i hemlandet men som antogs sakna
intresse för sina gamla skrifter; förmodandet
var riktigt — Morris signerade till och med
omisstänksamt den förfalskade editionen av
”Sir Galahad”. Vid den stora generalrevision,
som herrar Carter och Pollard nu anställt,
visar det sig emellertid att bedragaren givit
sig några blottor, som lätt kunde ha gjort
honom misstänkt, till exempel då han låtit
trycka sina ”original-editions” efter
jämförelsevis sena upplagor, vilka förete större
eller mindre olikheter mot de äldre, eller då
han, vilket i ett fall skett, som tryckare
uppgivit en firma, vilken slagit igen före det
falska tryckåret.
Vilken är då den mellan 1886 (1888) och
1899 verksamma förfalskaren ? Vilken är
boven i denna fatala affär? Beträffande den
frågan lämna herrar Carter och Pollard, till
skillnad från vanliga
detektivhistorieförfat-tare, läsaren i sticket. Hans namn blir ej
spikat på väggen. Ett par i övrigt lätt suspekta
personer kallas fram till skranket men
fri
kännas. Saken är emellertid ännu inte
ut-agerad, och framför allt väntar den
biblio-fila världen med spänning på ett uttalande
av en man, som måste betraktas som
huvudvittne och som genom de fakta, vilka de
energiska bokdetektiverna framlagt, blivit
allvarligt blamerad. Det är en av Englands allra
förnämsta bibliografer, Thomas J. Wise.
Undersökningen visar att han gått i god för
så gott som alla de förfalskade trycken och
att han gjort det även i fall, då för falsarier
utsatta författare till honom uttalat sina
dubier. Den nu framlagda avhandlingen är
onekligen ett svårt slag för honom i egenskap
av bokkännare och klargör att han var litet
oförsiktig, då han i sin Swinburnebibliografi
gjorde ett uttalande, vilket Carter och Pollard
maliciöst nog nyttjat till motto för sin bok:
”Hela historien bevisar ännu en gång, att hur
enkelt det än kan tyckas att förfärdiga
nytryck av rara böcker, så är det i praktiken
absolut omöjligt att göra det så skickligt att
inte ett avslöjande följer.” Allvarligare är
emellertid att denne högt ansedde forskare
som ytterligt sällsynta — ”two or perhaps
three examples are known” — betecknat
böcker (nu avslöjade som förfalskningar), av
vilka han bevisligen själv ägt åtskilliga
exemplar som sedan avyttrats genom agenter, och
att han vidare varit i besittning av relativt
mycket betydande upplagor av i det närmaste
samtliga nu skandaliserade tryck; tid efter
annan har han släppt ut dem i handeln genom
en antikvariatinnehavare i södra London, mr
Gorfin, som enligt de liggare han beredvilligt
visat herrar Carter och Pollard, från detta
håll stundom köpt ända till femtio exemplar
av något av dessa då högt betalda, nu i det
närmaste värdelösa tryck. Thomas J. Wise
har ett väldigt bibliotek — katalogiserat av
honom själv i de tio volymerna ”The Ashley
Library Catalogue” — han är en gammal man
och han kan ha rätt att missminna sig
beträf
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
