Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Charles Nordhoff och James Norman Hall, Myteri! anmäld av Harry Martinson - H. G. Wells, Theodore flyr från vardagen, anmäld av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Denna bok är inte bara spännande,
fängslande och sann, den är också en verkligt social
bok. I breda drag tecknas här myteriets
förhistoria. Skildringarna av livet ombord på en
engelsk örlogsman under senare delen av
sjuttonhundratalet äro utförda med en säker
och äkta inlevelse. Det psykologiska förloppet
fram till myteriets uppblossande är gjord med
en ärlighet och en kraft som imponerar. Boken
kan helt enkelt betraktas som en resning i
Bountymålet, samtidigt som den är ett
mästerverk i sjöromangenren.
För den som är ett grand bevandrad i
engelsk sjöhistoria får boken till de redan
nämnda egenskaperna ännu ett plus. Ty sedan
man läst ”Myteri!”, boken om
Bountymyte-riet, har man också nyckeln till att förstå det
myteri, som utbröt inom hela flottan nio år
senare. Jag menar det stora Parkermyteriet
1797, i vilket mer än fyrtiotusen man deltogo
och som visade på en av de mera svårskurade
fläckarna i Englands sköld.
Harry Martinson
En historia om ett
intellekt
H. G. Wells: Theodore flyr från vardagen.
Till svenska av Gösta Gideon Molin och
Hanna Diedrichs. Natur och Kultur. 7: 50.
Det faller mig in att jämföra H. G. Wells
och Jakob Wassermann, två jämnåriga män
som sysslat med stora, omspännande
tidsskildringar: den ene ljus och expansiv, med
utpräglat sinne för sammanhang, den andre
mörk, intensiv, till hela begåvningen
analytiker. Medan hos Wassermann någon
ödesdiger inre splittring tydligt inför allas ögon
sätter i gång det tunga världsgrubblet, är hos
Wells den invärtes drivkraften till utopierna
mera fördold. Med sin livliga fantasistyrka
kan han inte glömma hur eländigt det kändes
att gå omkring med skavande skor, och han
är oförmögen att tigande uthärda att världen
fortfarande har skoskav — unga flickor, som
borde ha rätt att röra sig fritt och vackert,
i usla skor, så onaturligt, så onödigt, så
dumt... En traktat ”On the Misery of Boots”
ser dagen. — Båda författarna har varit
kroniskt upptagna av världsvåndan och
frälsningen. Wells’ framtidsperspektiv, med hela
skodon åt alla, kan te sig flackt, och
Was-sermanns frälsningsdrömmar blir ofta vag
mystik. Men hos båda finns en personlig kraft,
ständig strävan. Vi sorgsna människobarn
uppfattar den genast som något positivt,
värmande, betydelsefullt. ”Theodore flyr från
vardagen”, som föreligger i god svensk
översättning, tillhör troligen inte det bästa i Wells’
jätteproduktion, men den ger personlig
stimulans. Det är en historia om vad som tilldrog
sig i ett intellekt.
Theodore Gullfoot växer upp som sina
föräldrars enda barn och till på köpet som enda
ättling till nio mostrar, efter vilka han
successivt inhöstar små arv och till sist ”ett litet
idealställe” i Devonshire — alltsammans utan
tvivel svåra påfrestningar, vilka man dock
möjligen i det på längden och bredden mer
utdragna verkliga livet skulle klara av bättre
än i en tendensroman, där allt samverkar till
det värsta. Theodores far är en misslyckad
estet och hans mor en kraftig dam med sinne
för ”rörelser”. Till sina föräldrar står
Theodore i ett ytterst abstrakt förhållande; det är
inte första gången Wells tecknar sterila
moderskänslor. Theodore får ingen kontakt
med solida ting och varma känslor, .men hans
hjärna bombarderas med åsikter, snärjes av
diffus religion, överspolas med störtfloder av
prat och gödes av romantik, ridderlighet,
historia och litteratur. Ur denna mylla
upp-spirar inom Theodore ett romantiskt
dubbeljag, som under livets lopp så småningom får
övertaget. Hans avgörande upplevelse blir
mötet med syskonen Broxted, barn till en
berömd biolog. Det blir en intellektuell
kollision mellan naturvetenskap och historia,
saklighet och romantik. Theodore älskar den
vackra, redliga Margaret Broxted men sölar
ned sig i ett vämjeligt — och efter de givna
förutsättningarna trovärdigt —
kärleksförhållande med en judinna. Theodore, eller snarare
hans intellekt, konfronteras i lur och ordning
med erotiken, kärleken, döden och Kriget.
Skickligt fasthåller Wells den teoretiska
synpunkten. Theodore är ibland lika sladdrig
som de skugglikt uppdykande sido jag vi med
förintande vältalighet brukar avrätta inom
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
