Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Bonniers illustrerade världshistoria IV, anmäld av Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
djupa inlevelse i sitt ämne, hans allsidighet
och klara och lugna framställningssätt gör
boken till en i hög grad stimulerande och
fängslande läsning. Just genom dessa
egenskaper blir Tarschys’ arbete en i bästa mening
populär bok.
Rektor Sixten Samuelsson har fått på sin
lott att i den nu föreliggande delen av
”Bonniers illustrerade världshistoria” skildra de
stora geografiska upptäckterna vid nya tidens
början. Det är en synnerligen saklig och
pålitlig framställning av fjortonhundra- och
femtonhundratalens upptäcktshistoria, som här
gives. Någon gång får visserligen
Samuelssons arbete en väl encyklopedisk karaktär,
men detta sammanhänger med det relativt
begränsade utrymme, som stått till hans
förfogande. Conquistadorernas dramatiskt
laddade historia förlorar måhända härigenom
litet väl mycket av sin romantik, men å andra
sidan är det givetvis nödvändigt att i ett
över-siktsarbete som detta meddela ett så stort
faktiskt material som möjligt. Ett värdefullt
undantag utgör emellertid den fängslande
bilden av Columbus, i vilken Samuelsson även
på ett förträffligt sätt lyckas föra in läsaren
i den alltjämt pågående diskussionen om
den store upptäcktsresandens härstamning
och familjeförhållanden. Själv ansluter sig
Samuelsson obetingat till uppfattningen av
Genua som Columbus’ födelsestad. Av särskilt
intresse är diskussionen om de så kallade
Toscanellibrevens äkthet. Den
fransk-amerikanske forskaren Henry Vignaud har ansett
dessa brev, vilka bevisa, att sökandet efter en
ny väg till Indien var det enda motivet till
Columbus’ första resa, som påtagliga
förfalskningar. Samuelsson ansluter sig dock
endast delvis till Vignauds uppfattning och
framhåller, att sökandet efter Indien och efter
”öarna i väster” båda två i förening ha
kunnat vara bevekelsegrunder till Columbus’
resa. Redogörelsen för diskussionen om
Tosca-nellibreven är endast ett exempel bland många
på, hur väl Sixten Samuelsson behärskar hela
den omfångsrika upptäcktshistoriska
litteraturen.
Översikten av den spanska
kolonialförvaltningen är klar och åskådlig, ehuru väl
schematisk. Det senare kan med ännu större fog
sägas om behandlingen av den portugisiska
kolonialförvaltningen. Här borde en något
utförligare framställning ha varit på sin
plats. Sixten Samuelsson avslutar sitt arbete
med en kortfattad exposé över de geografiska
upptäckternas följder. Ehuru den endast
omfattar några få sidor, kan den sägas vara
mönstergill i fråga om reda och klarhet.
Liksom i den förra volymen av ”Bonniers
illustrerade världshistoria” har Sixten
Samuelsson även i sitt nya arbete dokumenterat sig
som den framstående pedagogen, och just det
pedagogiska syftet med den nu föreliggande
översikten av de geografiska upptäckternas
historia synes mig vara en alldeles särskilt
stor förtjänst med hänsyn till den allmänna
planen för denna världshistoria.
Samlingsverkets redaktör lektor Jean
Hägg-man har själv övertagit författarskapet till
reformationstidens politiska historia — dock
med biträde av Bernhard Tarschys vid
kapitlet om renässansen utanför Italien. Häggman
ger en målning i breda drag av de
europeiska stormakternas förvirrade politik under
reformationens genombrottsår och får en
naturlig slutpunkt i religionsfreden i
Augs-burg 1555. Även om Häggman saknar
Tarschys’ fängslande framställningskonst och om
detaljrikedomen är litet väl överflödande,
äger> hans arbete stora förtjänster. Dit hör
måhända i främsta rummet den lätthet och
åskådlighet med vilken han tecknar de
för-fattningspolitiska förhållandena.
Framställningen av den svårtillgängliga tyska
riksför-fattningen vid nya tidens början lämnar intet
övrigt att önska i fråga om disposition och
innehåll. Däremot beklagar man, att Häggman
inte i större utsträckning låter läsaren få ta
del av den vetenskapliga problemställningen.
Detta gäller alldeles särskilt teckningen av
Luther, där en något så när utförlig
redogörelse för olika uppfattningar varit väl
motiverad. Läsaren önskar nog i allmänhet en
bättre inblick i själva den historiska
diskussionen än vad som ges i Häggmans arbete.
Jean Häggmans arbete äger emellertid, som
sagt, många och påtagliga förtjänster. Trots
detaljrikedomen verkar framställningen
synnerligen pålitlig och vederhäftig, och särskilt
glädjande är författarens sinne för
ekono-miskt-historiska aspekter. Detta gör sig
särskilt gällande i skildringen av det stora tyska
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
