Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alf Ahlberg: Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTIL MALMBERG
BERTIL MALMBERG
II.
Bertil Malmberg debuterade, ännu icke
tjuguårig, med en liten diktsamling,
”Bränder” (1908), som följdes av ytterligare fyra
samlingar: ”Uppgörelse och löfte” (1911),
”Dåd och dröm” (1912), ”Atlantis” (1916)
och ”En blödande jord” (1917). Den
sistnämnda avslutar ett skede i hans produktion
och det blir nu ett långt uppehåll i den lyriska
alstringen, ända fram till ”Orfika” (1923).
Det finns i denna ungdomsdiktning strofer
av praktfull skönhet, välformade som antika
marmortempel. Redan här framträder det
aristokratiska drag, som försmår alla vulgära
effekter och är sig själv nog. Det är
bekännelser av en ung, stolt, livsberusad
skönhets-dyrkare, det är grekisk morgonstämning och
havsbris, som tonar genom denna dikt. Med
åren får den ett alltmera framträdande
platonskt-metafysiskt inslag. Skönhetslängtan
blir evighetslängtan, längtan efter den
skönhet, om vilken Diotima talar i ”Symposion”,
idévärldens rena, från alla sinnliga former
och färger befriade skönhet, som endast kan
skådas med själens ögon. Malmberg fortsätter
här den platonska linjen i svensk diktning,
och hans vackra tolkningar av Schillers
este-tiskt-filosofiska poesi visar, hur djupt han
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
