Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: En otidsenlig filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKE LINDBERG
EN OTIDSENLIG FILOSOF
Julien B enda om nationalismen och klerkernas förräderi
Det finns en typ av författare, som endast
undantagsvis kan förekomma utanför de stora
kulturspråkens sfär och som hos oss knappast
alls torde vara representerad. I Frankrike
kallar man honom vanligen essayist, vilket
dock ingalunda innebär, att han uteslutande
eller ens företrädesvis framlägger sina tankar
i den korta, populära studiens eller uppsatsens
form. Även om han ibland ger sin
framställning en skönlitterär dräkt, är hans syftemål
ett annat än det rent konstnärliga; hans
skrifter utgöra inlägg i kulturdebatten. Den
estetiska effekten är för honom medel och icke
mål; den tillgripes för att ge kraft och värme
åt en programförkunnelse eller för att skänka
relief åt en utredning av idésammanhang.
Betydelsen av att tillhöra ett stort
språkområde visar sig däri, att dessa författare
kunna nå en sådan publik, att de icke för sitt
uppehälle bli hänvisade till tidningsarbete.
Fördelarna härav ligga i öppen dag:
partipolitiskt oberoende, större frihet att välja
ämnen och inrikta sig på studiet av det
verkligt och ej endast på det skenbart aktuella —
på det som sker i det som synes ske — samt
slutligen större möjligheter att skaffa sig en
grundlig systematisk beläsenhet och att ge
sina skrifter den enhetliga konception och
genomarbetade form, som ju så ofta saknas
till exempel i den hos oss vanliga typen av
aktuella essaysamlingar sammansatta av
tidningsartiklar.
Men dessa essayister äro å andra sidan icke
vetenskapsmän. De äro förbindelselänkar
mellan de vetenskapliga verkstädernas avskildhet
och den stora allmänheten. Dock vore det
missvisande att beteckna deras insats som
populärvetenskaplig. Deras ambition sträcker
sig längre än så. Deras styrka ligger inte
minst däri, att de äro obesvärade av de
kritikens hämningar, vilka vetenskapsmannen
varken kan eller bör frigöra sig från. Ledda
av sin fria kombinatoriska fantasi rusa de
med lösa tyglar genom tankevärldar, som
vetenskapsmannen endast vågar penetrera i
etapper under mödosamt, metodiskt
vägröj-ningsarbete. Månget fyndigt uppslag, som i
händelse det runnit upp i en vetenskapsmans
hjärna skulle ha stoppats undan i
arbetshypotesernas fack i väntan på att i en kanske
avlägsen framtid få sitt sanningsvärde prövat,
dragés nu genast fram i ljuset, sättes under
debatt och stimulerar många hjärnor.
Essayis-ternas produktion har alltså en dubbel
uppgift. Den avser ej blott att upplysa och leda
den stora bildade publik, till vilken den
när
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
