Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: En otidsenlig filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKE LINDBERG
mast riktar sig, utan vill även verka
stimulerande på den vetenskap, ur vars arsenal den
lånar de flesta av sina vapen.
En typisk representant för den
författarkate-gori, vars väsentliga karakteristika här helt
schematiskt angivits, är fransmannen Julien
Benda. För att visa, att den intellektuella
djärvheten, den absoluta frånvaron av
skygghet inför de mest enorma problem i fullt mått
återfinnes hos honom, behöver man endast
ange innehållet i hans två senaste böcker. Den
ena, ”Esquisse d’une histoire des francais dans
leur volonté d’étre une nation”, handlar om
nationalkänslans och nationsbegreppets
uppkomst och utveckling, den andra, ”Discours
å la nation européenne”, är ett utkast till
ett program för nationalismens övervinnande
eller snarare för nationsbegreppets förintande.
Redan i titeln till den förstnämnda boken
har Benda angivit den synpunkt som
dominerar hans översikt över Frankrikes historia.
Han vänder sig med skärpa mot den
historiska riktning, som i nationernas uppkomst
och utbildning ser en rent mekanisk process,
ett resultat uteslutande av tillfälligheternas
blinda spel. Han är icke okunnig om att de
olika landsändarnas uppgående i den kärna
av kungliga domäner, som utgjorde stommen
till senare tiders mäktiga franska
statsbildning, ofta nog berodde på tillfälliga feodala
släktförbindelser, arvskiften med mera,
varvid endast rent dynastiska hänsyn spelade
in och ingalunda några tankar på vad den
franska nationens intressen kunde kräva. Men
invändningar av detta slag avfärdar han som
ytliga och lättvindiga. Den nuvarande franska
nationen har uppstått och utformats i
enlighet med en genom tiderna verkande kraft, la
volonté des frangais d’ètre une nation — detta
är hans tes. Och denna vilja är för honom en
metafysisk realitet. Mot dem som chockeras
av en dylik terminologi, har han den
invändningen till hands, att många historiker,
journalister och politiska talare, vilka berömma
sig av att helt bygga på faktas grund, icke
kunna undgå att tillgripa samma abstraktion,
så snart de röra sig med sådana talesätt som
”Frankrikes sekellånga strävan” mot det ena
eller andra målet. Benda anser sig endast ha
medvetet upptagit och dragit konsekvenserna
av en tankegång, som — mer eller mindre
klart uttalad — ligger till grund för det mesta
av den historieskrivning, vilken rör sig med
större perspektiv och går utanför
detaljundersökningarnas ram.
Efter att ha klarlagt sina teoretiska
utgångspunkter söker Benda i Frankrikes
hävder uppspåra den nationsbildande viljans
yttringar. Dessa skärskadas ur tre synpunkter.
Först behandlas den inre enhetens problem,
och uppgiften blir här givetvis att följa
strävandena mot statlig och kulturell
konsolidering. Under den andra huvudsynpunkten,
förhållandet till utlandet, falla frågorna om
nationalitetens avgränsning utåt, de
"naturliga gränsernas” problem, relationerna till
påvemakten och så \idare. 1 ett tredje avsnitt
slutligen behandlas nationsviljans
manifestationer ur "auktoritetsproblemets” synpunkt.
Benda söker här klarlägga nationens strävan
att skaffa sig den statsform, som bäst
harmonierar med dess anlag och inneboende
möjligheter.
Eftersom det vore orimligt att begära av en
Klodvig, en Hugo Capet, en Frans 1 eller av
deras ständerförsamlingar och parlament, att
de medvetet skulle ha företagit något i syfte
att förverkliga ett samhällsideal, varav på
deras tid icke ens grundlinjerna voro uttänkta,
har Benda icke något intresse av att fråga
efter de agerande personligheternas och
korporationernas bevekelsegrunder. Han
laborerar liksom Hegel med ”förnuftets list”: för att
nå sina syften begagnar sig nationsviljan av
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
