Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: En otidsenlig filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN OTIDSENLIG FILOSOF
redskap, som i sin blinda egoism icke ha
någon aning om i vilka stora idéers tjänst de
äro verksamma. Benda gör sig mycken möda
att söka utröna, vilka grupper inom samhället
som under olika epoker framför de andra
bidragit att föra den moderna statstanken
närmare sin fullbordan. Hans analys av dessa
förhållanden överflödar av djärva
kombinationer och intressanta iakttagelser och utgör
en roande och fängslande läsning.
Dock, det är ej svårt att upptäcka, att hela
hans tankebyggnad har en mycket svag punkt.
Den stora svårigheten för honom är
naturligtvis att bestämma innehållet i det
nations-begrepp, vars gradvisa förverkligande han vill
åskådliggöra. Han är nu emellertid demokrat
och anhängare av en centraliserad
parlamentarisk stat med en författning, som erbjuder
möjligheter till en sådan temporär
maktkoncentration under kritiska tider, som i
Frankrike åstadkoms genom Clemenceaus diktatur.
Den historiska utvecklingen i Frankrike ter
sig för honom som en strävan att förverkliga
just detta statsideal. Även den som delar hans
politiska sympatier måste inse, att detta sätt
att tolka in en mening i historien är minst
sagt riskabelt. Benda tillämpar utan att tveka
en metod, som visserligen är svår att helt
frigöra sig från, men som historikerna dock i
allmänhet vant sig att betrakta som
fördöm-lig. Han fördjupar sig i det förgångna med
huvudet fullt av kategorier och begrepp
hämtade ur nutida samhälls- och statsliv, han
upphör ej att mäta med moderna mått, hur långt
han än tränger tillbaka i avlägsna tidsåldrar.
Låt oss göra det tankeexperimentet, att en
författare med helt annan politisk inriktning än
Benda, till exempel en anhängare av en
monarkisk överhetsstat, tog sig för att skriva
Frankrikes historia efter Bendas egna
principer. De regeringsåtgärder och
opinionsyttringar, vilka hos Benda framstå som viktiga
steg i riktning mot det väntande idealet, som
utslag av Frankrikes ”vilja”, skulle för den
andre te sig som hämmande faktorer, som
hinder för samma viljas realiserande! Det är
uppenbart, att en sådan framställning lika
litet som Bendas egen skulle ha något
väsentligt att ge den som verkligen eftersträvar en
djupare förtrogenhet med det historiska
skeendets natur.
Bendas respekt för den moderna, på en
gång starka och demokratiska staten är alltså
omisskännlig. Men även om denna form av
politiskt liv imponerar på honom genom sin
effektivitet och vissa av sina resultat, är han
långtifrån villig att hylla den såsom den bästa
tänkbara, såsom den politiska utvecklingens
höjdpunkt. Hans ”Histoire des francais”
utmynnar i några slutbetraktelser om
Frankrikes utsikter att bestå som nation. Han
räknar med att nationernas epok skall komma att
framstå som ett definitivt övervunnet stadium
i människoandens utveckling. Men han
inskränker sig till några antydningar om de
olika vägar, på vilka han tänker sig att denna
genomgripande omvälvning skall kunna äga
rum.
Den tidigare omnämnda lilla
programskriften ”Discours å la nation européenne” visar
emellertid icke blott, att nationalstatens
upplösning för Benda hägrar som ett framtidsmål
att kämpa för, utan ger även besked om efter
vilka linjer han vill att denna kamp skall
föras.
Att mot den nuvarande europeiska
situationens hotande och åsktunga horisont
framträda med en sådan förkunnelse ter sig
säkerligen i de flestas ögon som ett enbart
meningslöst och löjeväckande tilltag. Och det ligger
i öppen dag, att ett framtidsprogram av detta
slag endast kan härstamma från en idealist av
renaste vatten; vi ha ju redan sett, att Bendas
historieuppfattning bottnar i en idealistisk
grundsyn. Ä andra sidan gör sig Benda
säkerligen inga illusioner om att kunna göra
in
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
