Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Erik Asklund, Fanfar med fem trumpeter, anmäld av Holger Ahlenius - Rudolf Värnlund, Allt börjar på nytt, anmäld av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
skilt åt Mälarsidan och Södertäljehållet tycks
det, och även hans naturintryck äga en
betagande äkthet och daggighet.
Som människoskildrare når han inte lika
högt. Kanske kan han själv klart hålla i sär
alla de käcka södergrabbar, vars öden och
äventyr han förtäljer, Jånne och Bullas, Tjabo
och Berra och vad allt de heta med
väl-klingande noms de guerre, men för läsaren är
det betydligt svårare. Att de äro renhåriga
och förslagna och orädda, det får han ett
starkt intryck av, och han kan inte neka dessa
galgfåglar sin sympati, men nog likna de
varandra som bär i livsförsel och jargong,
föreställningsvärld och yttre uppträdande. De ha
ju också i mångt och mycket gemensamma
öden som trakterare av olika instrument i det
jazzband de bildat i brist på annat jobb. Vi
få följa dem i deras slit för brödfödan på
enklare dansställen som ”Siarn” och ”Lorry”,
deras härnadståg på vischan under sommaren,
deras animaliska vardagstillvaro med flickor
och sprit. Dessa ”ekenskisars” liv präglas av
en påfallande inbördes likhet och en
oförneklig monotoni, och även om det skildras med
både humor och gott humör, med kläm och
intensitet, så blir det ändå litet väl mycket av
det goda med nära 500 sidor om detta likväl
begränsade ämne. Och på dessa sidor har man
också fått sig mer söderamerikanska till livs
än någonsin förr i svensk litteratur, Martin
Koch möjligen undantagen.
Men nog är det bultande puls och friska
sinnen hos Asklunds grabbar och deras
flickor, och nog förstå de att leva livet på sitt
sätt, på en gång barnafromt och vildsint,
fattigt och rikt, sorglöst och fullt av
bekymmer för utkomsten. De stå tingen så
förunderligt nära som bara den primitiva människan
kan göra det, o<5h de uppleva tillvaron med
dennas ohämmade omedelbarhet. Det finns
också en och annan episod i boken som
glimmar till med starkare och hetare glöd än de
andra: Kalle Munters ödesdigra slagsmål med
den homosexuelle, Berras korta kärlekssaga.
Och kring dessa storstadspojkars brådmogna,
hetsiga liv sveper jazzmusiken sina eggande
rytmer och Mälaren sina friska vindar — det
är den speciellt stockholmska atmosfären som
Asklund fångar och återger som ingen annan
i dagens unga litteratur. Det är en liten grupp,
ett litet kollektiv i dagens svenska huvudstad
som hans berättelse handlar om, och denna
berättelse är frisk, äkta och rolig. Men om
något individualiserat liv har den knappast
något att förtälja. Holger Ahlenius
Social
problemställare
Rudolf Värnlund: Allt börjar på nytt.
Tiden. 5: 50.
Rudolf Värnlund har inte kallat sin nya
bok för en roman, och det är den inte heller.
Och likväl kan man inte förbise dess likhet
med den så kallade bildningsromanen. Inte
så, att den skulle skildra en ung mans andliga
och psykologiska utvecklingshistoria i
hävdvunnen mening. Men då den unge
arbetsgivar-sonen Johannes Dubb efter akademiska
studier och en längre utlandsvistelse återvänder
till hemstaden för att så småningom övertaga
den stora textilindustri, som i hans släkt gått
i arv från far till son, svävar han ännu i
fullkomlig okunnighet om de sociala
sammanhangen och de sociala problemen. I detta
avseende är han ett oskrivet blad, som på några
veckor täckes av en brännande eldskrift,
skriven av händelserna själva, av den skriande
sociala nöden, av den hårda proletära
verkligheten, av en stor arbetskonflikt och dess
våldsamma sammanstötningar mellan kapital
och arbete. Allt störtar över honom med
förintande tyngd, och då författaren lämnar
honom på bokens sista sida, har fadern just
gått bort, och han står där ensam med det
ohyggliga ansvaret för hundradens väl och ve
och samtidigt bunden av väldiga,
oöverskådliga sammanhang, som han inte bemästrar.
Om de djupare resultat dessa nya intryck
och händelser avsatt i hans själ få vi
ingenting veta; någon psykologisk studie har
Värnlund tydligen inte alls avsett att ge. Han har
blott skildrat den trumeld av nya erfarenheter
och rön, för vilken detta hittills obeskjutna
mål utsättes, och han har gjort det med den
kraft och intensitet i den proletära
miljöskildringen, med den djupgående kännedom om
massornas sociala och politiska liv och med
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
