Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Annie Åkerhielm, Brudslöjan, anmäld av Th. N. - Willy Walfridsson, Livet börjar i morgon, anmäld av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
sentant, intellektuellt betonad, genomgår en
religiös kris, drömmer om att ge ut en
tidning men gifter sig — en smula på trots —
med en ateistisk docent i geologi, vars ord om
en dogmfri religion hon av någon
oförklarlig anledning missuppfattat. Detta ger
upphov till en viss kyla i förhållandet mellan
makarna, då han utgått ifrån att bägge skulle
tolerera varandras åsikter i dessa frågor. Sent
omsider räcker de varandra handen, sedan
hon under världskriget frångått sin doktrinära
gudsuppfattning och anslutit sig till en
ryd-bergiansk uppfattning, om Gud som ett lidande
väsen, vilket människorna ska befria. Någon
större lycka har livet inte berett denna andra
brud, men knappast heller någon större
olycka.
Den tredje är Cecilias yngre dotter
Madeleine, som först förälskar sig i en georgisk
furste i Paris. Han är emellertid för fattig,
och den fladdriga Madeleine far hem och
gifter sig med sin äldre syster Carolas förra
friare, bibliotekarien och skalden Axel
Tenge-lin, som råkat ut för olyckan att få pris i
Svenska akademien. Hon skänker honom en
dotter, Ulla, som att börja med får en rätt
vanvårdad uppfostran, men efter femton års
äktenskap tröttnar hon på fattigdomen i
hemmet, skiljer sig från Axel och gifter sig
med en gulaschbaron, som emellertid lyckas
bevara sin förmögenhet även efter kristiden.
Författarinnan förklarar själv att Madeleine
är en gökunge i familjen, och det kan inte
hjälpas att hon är rätt ointressant. Ska hon få
anses typisk för sin generation, måste man
beklaga den. I boken tjänar hon emellertid
sitt syfte.
Ulla är det bättre gry i. Hon påminner en
smula om sin mormorsmor Nanny. Hon tar
studenten och kandidaten och gifter sig på
rådhuset med en annan kandidat, som hon
tänker bo ihop med hela sitt liv, till att börja
med i ett rum och kök. Och eftersom det inte
behövs någon brudslöja vid borgerlig vigsel,
säljer hon denna symbol för ”helgd, tradition,
minne, som nu voro tomma ord”, obegripliga
för den yngsta generationen, och köper i stället
sin Bengt en motorcykel för pengarna,
chockerar den goda moster Carola, som tagit sig an
henne, ända sedan modern gick, genom att
uppträda i plusfours, jumper och baskermössa
vid akten men bevarar i alla fall både hennes,
författarinnans och läsarens sympatier. Det är
inte formerna det kommer an på, menar
författarinnan, utan troheten och den goda viljan.
Personerna har en viss fasthet i konturerna
utan att vara rikare nyanserade, och hela
skildringen bärs av en vardaglig ton, som
särskilt i första avsnittet äger en frisk charm.
Författarinnans gamla vänner kommer säkert
att tycka om boken, som för övrigt utan risk
kan sättas i händerna på vem som helst. Den
vållar ingen möda men skänker ett par
timmars angenäm förströelse i gott sällskap.
Th. N.
Socialt dokument
W i 1 I y Walfridsson: Livet börjar i
morgon. Holger Schildt. 4: 75.
Willy Walfridsson väckte stor och
berättigad uppmärksamhet med sin fjolårsbok
”Slavar”, ett skakande socialt dokument, vari
den arbetslösa ungdomen och dess eländiga
existens i den svenska huvudstaden skildrades
med en sakkunskap och en vederhäftighet,
som utgjorde den mest flammande anklagelse
mot samhället. Den som läst den boken,
glömmer aldrig dess ohyggligheter, och likväl är
årets bok, trots att den inte innehåller några
naturalistiska skildringar av detta slag, om
möjligt ännu tröstlösare. Den handlar
nämligen om vägen tillbaka, om de forna
arbetslösas förtvivlade försök att anpassa sig i det
samhälle som till slut öppnat sig för dem, och
den uppvisar på ett dess värre ganska
över.-tygande sätt, att det inte ens hjälper, om de
till sist få arbete, att de en gång för alla äro
ohjälpligt märkta av hemlöshetens, svältens
och tiggeriets år, att de aldrig kunna inordna
sig i samhällsgemenskapen, att nödåren hos
dem uppsamlat ett hat, en bitterhet och en
hätskhet, som en dag skall slå upp i ljusan
låga och förtära allt som kommer i dess
närhet.
Walfridsson har tagit upp några ur den
väldiga skaran och vederhäftigt och lidelsefritt
tecknat deras öden, sådana de gestaltat sig
sedan de äntligen fått arbete. En har oväntat
ärvt en specerihandel, som ger goda intäkter
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
