- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1935 Årg. 4 Nr 1 /
30

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hervey Allen: Hur ”Anthony Adverse” kom till

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERVEY ALLEN

den ha funnits i överflöd i antikvariaten. Det
fanns ingenting som kunde hindra mig från
att trycka av långa stycken ord för ord ur
den, om jag hade velat. Men jag gjorde inte
så. I själva verket finns det i hela Anthony
Adverse” inte mer än några få satser, som
äro direkt citerade ur Noltes bok eller ur
någon annan bok. Vad jag framför allt
begagnade i Noltes ”Fifty Years in Both
Hemispheres” var konturen till historien om
den stora finanskomplott vari Nolte var
engagerad. Men inte ens denna är i romanen
relaterad på samma sätt som hos Vincent Nolte.

I själva verket kom jag snart underfund
med, att Nolte av personliga skäl i sin
självbiografi — det är inte en roman — inte var
tillförlitlig i fråga om vad som verkligen
inträffade. Sanningen är den, att han var en
gammal pratmakare, som berättade sin
personliga historia med en oundviklig personlig
partiskhet till Noltes favör.

Det var därför nödvändigt för mig att på
nytt studera de finansiella operationerna under
hela den napoleonska eran, att dyka ner i
Ouvrards privata affärer och hans relationer
till spanska hovet och det franska
kejsardömet, att gräva i huset Rothschilds historia
och att på nytt samla upp det material jag
redan hade gått igenom med hänsyn till
Bärings. Det var kort sagt nödvändigt för mig
att med oändligt besvär och tålamod göra
mig fullkomligt hemmastadd i hela den
napoleonska erans ekonomiska historia. Sanningen,
historien om vad som verkligen hände, är
oerhört skild från de små personliga
glimtarna av den speciella affär, vari Nolte, den
verklige Nolte, var engagerad, men endast
som biträde, som en mycket obetydlig kugge
i ett stort hjul. För sina tjänster fick han
senare en allmosa av Bäring och lämnades åt
sitt öde.

Den verkliga historien om hans senare liv
är ytterst sorglig, full av armod och
miss

lyckanden, förtvivlade ansträngningar och
ganska obskyra företag. I verkliga livet var
han en obetydlig, inbilsk och egenkär
människa. Men trots allt älskvärd, skulle jag tro,
och med sina goda sidor. Audubon omnämner
ett sammanträffande med honom i sina
dagböcker, och det finns några brev mellan
Vincent Nolte och Lafayette.

I romanen begagnade jag nu varken
historien om det mexikanska affärsäventyret som
Nolte återger det, eller som det historiskt
försiggick. Jag använde en version som passade
för mina behov. Det var ett slags
kombination av Noltes historia med vad som verkligen
hände plus vissa tillägg och väsentliga
förändringar, som jag själv vidtog för att få det
hela att stämma med min historia. Ouvrards
betydelse som hela planens upphovsman fick
sin riktiga betoning, och hela de franska och
spanska avsnitten av romanen växte ut därur.
Endast för det spanska avsnittet läste jag
en femtio, sextio böcker som handlade om
Karl IV :s regering, och en hel hop andra om
Spanien. Jag skall nämna några få av dem
längre ned. Med allt detta hade Nolte föga
att göra. I själva verket var hans betydelse,
vad beträffar min bok, den att sätta mig på
spåret till en hel del av det material som
passade in i min plan.

Till en del uppstår otvivelaktigt parallellen
mellan Vincent Noltes bok och ”Anthony
Adverse” av det faktum att ”Vincent Nolte”
uppträder som en vän till Anthony Adverse
i min bok. Men Vincent Nolte i min roman
är inte Självbiografiens Vincent Nolte. Han är
i allting, så när som på några obetydliga
drag, en helt annan person. Och jag skulle
gärna vilja påpeka här, att Vincent i romanen
är en mycket finare, en mycket mera duglig,
lojal och kultiverad människa än hans egna
memoarer ge vid handen. I själva verket
kastade jag fullständigt, eller nästan
fullständigt, bort den verklige Vincents levnads-

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 16:17:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-1/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free