Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hervey Allen: Hur ”Anthony Adverse” kom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERVEY ALLEN
som kommit till användning i det afrikanska
avsnittet av ”Anthony Ädverse” är hämtat ur
”Captain Canot: or Twenty Years of an
African Slaver”. Det är sant. Men vad mer?
Det material jag använde ombildades
fullständigt. Denna bok tillhör också offentligheten.
Den har länge varit känd som källskrift till
historien om slavhandeln på Afrikas västkust
och trycktes orn för inte så länge sedan. Den
har i stor utsträckning, i vida större
utsträckning än vad jag har gjort, utnyttjats för att
skriva Liberias och afrikanska västkustens
historia. Jag hämtade några namn, episoder
och ganska mycket lokalfärg ur den. Inte
heller har jag parafraserat. Canot nämner till
exempel, att det i Regla i Havana bodde en
kryddkrämare vid namn Carlo Cibo, som var
en vän till honom. Han har några rader om
honom. Gå till kapitel tjugunio i romanen,
och ni får se vad som har hänt.
Detsamma gäller om de afrikanska
upplevelserna och livet omkring Gallegos, som
jag har uppfunnit, jämte de människor som
bodde där. Det är en hel roman för sig. Och
jag tillåter mig fråga, vilken likhet det när
allt kommer omkring finns till Canots historia.
En ytterst avlägsen. Ungefär samma
förhållande som mellan de första kapitlen i ”Henry
Esmond” och Thackerays källmaterial.
För övrigt var Canot inte den förnämsta
källan till mitt material för det afrikanska
äventyret i ”Anthony Adverse”. Den bok jag
framför allt använde för fakta och bakgrund
var ”Liberia” av sir Harry Johnston, med ett
tillägg om den liberiska floran av doktor Otto
Staff, med 28 illustrationer i färg av sir Harry
Johnston, 24 botaniska teckningar av miss
Mathilda Smith, 402 illustrationer i svart och
vitt efter författarens teckningar och
fotografier av författaren och andra, 22 kartor av
mr J. W. Addison, capt. H. T. Pearson och
andra. 2 vol. Hutchinson, London 1906.
Om detta verk utgör eller inte utgör en flö-
digare källa än Canot, överlämnar jag åt var
och en som vill ha besvär med att jämföra de
bägge böckerna. Men detta var inte allt. Jag
begagnade ”Wanderings in West Africa” av
Richard Burton; ”An Essay on Colonization
Particularly Applied to the West Coast of
Africa” av C. B. Wadström, London 1794;
vidare ”The African Repüblic of Liberia and
the Belgian Congo”, baserad på de iakttagelser
som gjordes och det material som
insamlades under den Harvardska Afrikaexpeditionen
1926—27, och som jag tror utkom medan jag
höll på att skriva min roman. Jag gick även
ofta till en bok som heter ”A Transformed
Colony, Sierra Leone” av T. J. Alldridge,
London 1910, och naturligtvis till ”The Golden
Bough” för att få en allmän inblick i bruket
av magi på västkusten. Men inte ens detta är
någon uttömmande förteckning på de böcker
om Afrika som jag vände mig till. Jag skrev
sida efter sida fulla med anteckningar om
afrikanska stammar och språk, om flora och
fauna, om klimatet och till och med om de
förhärskande vindarna. Tillsammans torde jag
ha rådfrågat en femtio, sextio böcker för den
afrikanska bakgrunden, och jag upprepar, att
det helt enkelt är ett misstag att peka ut Canot
som den enda eller ens den huvudsakliga
källan till det afrikanska äventyret. Det fanns
inte större skäl för mig att erkänna min skuld
till honom än till en massa andra böcker. Och
vad skulle läsaren ha tänkt, om en hel mängd
tekniska hänvisningar till källor eller noter
angående var jag fått tag i det ena eller andra
faktum hade tryckts i romanen? Och vad
skulle det kunna tänkas göra Canots eller
någon annan bok för skada, att jag använt
materialet i min roman? Jag begagnade inte
några intriger eller historier, som någon
annan hittat på. Jag försåg mig ur historiska,
biografiska och tekniska arbeten med vissa
fakta som skulle tjäna som bakgrund till ett
händelseförlopp. Varenda romanförfattare har
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
