Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Norsk epik - Anmälda böcker - Sigrid Undset, Elleve aar - Ronald Fangen, Mannen som elsket rettferdigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK EPIK
”Hun hadde skjønt at farfars Gud var
væl-dig. Han tedde sig haard som den blinde
skjæbnen folk hadde trodd paa i sagatiden,
men farfar saa skjæbnen i et andet lys, og da
var den Gud, hvis kjærlighet var ubegripelig
for menneskene, fordi han saa uten grænser,
og menneskene ser bare grænser paa alle
kanter.”
Man ser häri några konturer av Sigrid
Undsets egen senare, religiositet. Farfaderns
bild har sannolikt bidragit till resningen av
hennes eget sinne. Hon har ingen småsint och
kvalmig religiositet. Hennes Gud är så stor,
att människolivets affärer bli små. Men stora
makter bli uppriktigheten och resignationen,
som till skillnad från den hedniska får värme
av kristendomens paradoxala tro, att en
ofattbar kärlek gömmer sig bakom skickelsen av
de händöende människosläktenas lidanden.
Ronald Fangen gjorde ett lyckligt fynd,
då han i en tysk bok läste en notis om den
rättssak, som inspirerat honom till hans nya
roman, ”Mannen som elsket rettferdigheten”.
Han fick anledning förflytta sin fantasi till
ett annat land och en annan tid: ty romanen
handlar om en skomakarmästares
samvetskonflikter i en nordtysk hamnstad, medan
skråordningen ännu existerade. Denna ämnets
avlägsenhet har frigjort hans inbillning. Den
behövde ej oroas och tryckas av samtidslivets
mäktiga ström. Han kunde bygga helt sin egen
värld. Det har han också gjort. Med
romanerna ”Duel” och ”En kvindes vei” intog
Fangen en framstående plats bland Nordens
berättare. Den nya romanen har likväl nått
ännu längre i berättarkonstens objektivitet och
säkerhet. Man erfar en kraft som känner sig
själv och vet vart den vill hän.
Handlingen i hans roman har en rask takt:
fatala händelser följa slag i slag och peka
framåt mot en katastrof, man vet ej vilken,
och huvudpersonernas karaktärer äga en
hemlighetsfullhet, som kan närma sig det kusliga.
Det vilar en klärobskyr över första
kapitlets kvällsmöte mellan den äldre och den
yngre skomakarmästaren i den senares bostad.
Den yngre, Gottfried Stein, har under trycket
av ogynnsamma öden blivit en grubblare och
en självtänkare såsom mången hantverkare i
historien. Han läser bibeln och lagtexter. Han
är en rättens väktare, kring vilken flacka
lågor av fanatismens eld. Han har skilt sig
ut från sin omgivning, blivit ensam och illa
tåld. Från denna utgångspunkt börjar
romanen utveckla intressanta och väsentliga
problem i skilda riktningar. Den behandlar
konflikten mellan den enskildes rättsmedvetande
och samhällets lag, mellan den enskilde och
massan, och den letar sig tillbaka genom de
dolda processer, som kunna bilda en
rättsmedvetandets hypertrofi och grundlägga den
fanatiska och halstarriga karaktären.
Var begynner, frågar romanen, den
ofruktbara avvikelsen, när blir ett ideellt patos
asocialt, vad skiljer hjälten och helgonet från
fantasten och dåren, på vilken mittlinje ligger
den haltfulla.karaktären mellan å ena sidan
egensinnigheten, som gör sin egen olycka, och
å andra sidan den fega eftergivenhet för
miljön, som alstrar ett unket samvete och
sjunker till karaktärslöshet? Hur långt skall
en man följa sin rättskänsla och sin genius?
Svåra frågor, subtila frågor! Envar, som
deltagit i ett samhälles strider, som hävdat sig
och givit efter, handlat och icke handlat, talat
och tegat, har ställt sig dessa frågor, och
följer ej utan spänning den stackars
skomakarmästaren i Fangens roman på hans
olyckas väg.
Han kommer i lågande strid med sitt skrå.
En till dryckenskap förfallen skomakarmästare
skriver till honom ett tiggarbrev, förebärande
att han brutit sitt ben. Han upptäcker i skråets
protokollsbok, att denne skrivit ett liknande
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
