Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Michail Osorgin, Terroristerna, anmäld av Johannes Edfelt - Pearl Buck, Wang Lungs barnbarn, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
terrorn blivit meningslös för henne, över i en
protest mot livet överhuvud, i mystik, i
buddhistisk världsflykt. Friheten, som
terroristerna i brist på verklig kontakt med
massorna inte kunnat realisera i verkligheten,
realiseras i det individuella medvetandet.
”Där ingenting finns, inga band hämma —
där finns denna enda fristad — jag kallar
den Nirvana. Den som nått dit förnimmer
intet lidande.” Den upplösta, terroristiska
världsbilden upplöser sig själv i buddhismens
livsförnekelse.
Allt detta är skildrat med en gåtfullt
drömmande, gripande konst. Fint förstår
författaren att avslöja, hur socialrevolutionärerna
förfalska livet genom att förstora och
romantisera känslorna, hur på botten av
terroristernas livsåskådning en djup förtvivlan över
eländet i världen ligger, en förtvivlan, som
leder till förtvivlade handlingar. Men i den
sista stunden, inför döden falla alla masker,
nihilisten blottar sin hemlighet, det är bara
likgiltigheten, som återstår.
”För ett ögonblick skymtade i hans hjärna
ord, som han kanske borde skrika ut inför
alla dessa före sin död”, skriver Osorgin om
Olenjs död, ”de döko upp och slocknade som
överflödiga i hans medvetande.”
Han lägger snaran om halsen, frågar med
ett förläget leende om allt är, som det skall
vara, så far den svarta himlen plötsligt upp
över honom, den lilla, grumliga lampan
bakom galgen flammar till som en bländande
sol, och det är slutet.
Översättningen, som är gjord av Josef och
Ester Riwkin, är i stort sett tilltalande. Men
en lapsus förekommer. När de låta hjältinnan
efter läsningen av Nietzsche övergå till tron
på ”det vitlockiga djuret”, undrar man stilla
om översättarparet aldrig hört talas om ”det
blonda vilddjuret”. Johannes Edjelt
1920-generationen
i Kina
Pearl Buck: Wang Langs barnbarn.
Den nya tiden bryter in (A House divided).
Översättning av Johan O. Lilliehöök.
Höker-bergs. 7: 50.
Pearl Buck har vunnit en ny stor
framgång med tredje delen och med tredje
genera
tionen av sin stora kinesiska familjeroman.
”Wang Lungs barnbarn” rör sig i 1920-talets
Kina, och därmed har författarinnan till
”Den Goda Jorden” och ”Sönerna” också gett
bakgrunden till ett nytt avsnitt i det moderna
Kinas historia, det senaste, det minst kända
och det mest svårbedömda. Samtidigt har
hon också skrivit en roman av stort
mänskligt intresse om än icke av fullt samma
monumentala resning som de båda
föregående delarna i familj etrilogien, eller som hon
vid sidan därav givit i ”Modern”, den
kinesiska bondkvinnans epos.
Huvudpersonen i Wang Lungs barnbarn är
Wang Tigerns son Yuan Wang. Boken
skildrar hans ungdomstid från flykten ur
krigsskolan i södern och skilsmässan från fadern
genom skolår i Shanghai, revolutionära
komplikationer, sex år vid ett amerikanskt
college, förnyad hemkomst och arbete för
Kuomintangregeringen i Nanking. Det är en
skildring av en sökande, allvarlig och ideell,
på en gång skygg och passionerad ung
kinesisk mans ansträngningar att finna sig
tillrätta med sin splittrade generations uppgift.
De romantiska inslagen saknas icke men äro
av mindre intresse än bilden av den idékamp,
som fyller den unge mannens liv.
Persongalleriet i övrigt är rikt: de flesta
instuvade i den talrika familjen Wang, där i
varje fall arvsenhetligheten icke är
framträdande. Liksom de föregående romanerna i
serien får man även i denna en bild av hela
det samtida Kina i dess kaotiska rikedom.
Det är väl häri det största värdet av Pearl
Bucks litterära insats ligger: hon har vetat
utnyttja sin ytterst ovanliga personliga
kännedom om den kinesiska tillvaron i olika
samhällslager och tider till att vrida rätt
Västerlandets syn på Kina. Hennes bild är varken
den fadda idealiseringen eller den äldre
missionärslitteraturens spridda småplock ur
de lägsta samhällslagrens liv — vilka så
länge fingo gälla som de enda vederhäftiga
Kinaskildringarna — ej heller de politiska
bekännelseskrifternas dogmatiskt
tillrättalagda tolkningar. Det finnes därför knappast
någon tillförlitligare och ej heller någon
bättre avvägd populär encyklopedi över den
kinesiska tillvaron än Pearl Bucks
Kina-romaner.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
