Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Nicolai Gubsky, Bliv lycklig Zeena! anmäld av Johannes Edfelt - M. A. Aldanov, Nyckeln, anmäld av Johannes Edfelt - Frances Brett Young, Herr och fru Pennington; E. Arnot Robertson, Även i de bästa familjer; Lance Sieveking, Hennes verkliga jag, anmälda av Eva Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
i England boende angloryss och hans
ryskfödda maka, båda av god härkomst och ej
utan bildning. En vacker dag blir mannen
uppsagd från den kontorsplats, som gett
honom ett anspråkslöst uppehälle, och den
arbetslöses kamp för tillvaron ta*r vid. Han
har alltid velat känna sig som engelsman i
sin faders hemland, men så småningom gör
han den upptäckten, att han varken hör
hemma bland anglosachsare eller ryssar. De
ryska traditionerna ha aldrig haft starka
rötter hos honom; en del har han kastat bort,
när han lämnade Ryssland, och resten har
bortnötts i den engelska miljön. Ä andra sidan
stötes han också bort av mångt och mycket
i engelskt kynne: bakom engelsmannens
värdighet och förbindlighet tycker han sig finna
en viss känslans anemi och brist på verkligt
intresse för människor. Klyftan mellan honom
och hans engelska vänner vidgas alltmer, och
känslan av isolering och främlingskap tar
honom slutligen helt till fånga.
Det finns i denna roman gott om fina och
säkra folkpsykologiska iakttagelser. Stilen är
på samma gång mjuk och uttrycksfull och för
såtillvida tanken till det bästa i rysk
berättar-tradition. Nikolai Bubsky vet en hel del i
rasblandningsfrågor; han kan också lämna
besked om ett och annat i krisårens England.
I M. A. Aldanov möter man en författare
av strävare kynne och mera torrt intellektuell
hållning. I det tsaristiska Ryssland var hans
yrke kemistens, och han lär före
revolutionen ha utvecklat ett omfattande vetenskapligt
skriftställarskap. Numera tillhör han de ryska
emigranternas stora legion och har i exilen
ägnat sig åt skönlitterärt författarskap. Han
framträdde först med en cykel historiska
romaner, varav två föreligga på svenska: ”Den
nionde thermidor” är, som av titeln framgår,
en skildring av revolutionen 1789, och
berättelsen är lagd i munnen på en resande rysk
officer. ”Sankt Helena, liten ö” har till ämne
Napoleons liv och omgivning i fångenskapen.
Aldanovs tredje till vårt språk överflyttade
roman, ”Nyckeln”, rör sig med ett stoff, som
ligger närmare i tiden men likväl erbjuder
många paralleller med den stora franska
revolutionens händelser: den bolsjevikiska
revolutionen. Man kan, om man vill, läsa
”Nyckeln” som en detektivroman: dess intrig
är detektivromanens, dess effektfulla stegring
och upplösning likaså. Likväl ger den något
annat och mer än även en god roman i denna
genre, av några prisad, av andra häcklad,
plägar ge. Under berättelsens gång öppnas
nämligen sociala perspektiv av osedvanligt
intresse. Den polisundersökning och
brott-målsprocess, som utgör stommen i denna
roman, begagnar Aldanov blott och bart som
medel att blotta interiörer och framställa
scener från det aningslösa societetslivet i
Petersburg under tiden strax före
revolutionens utbrott. Dessa salongsmänniskor,
finansiärer och högre militärer ana lika litet som
en gång deras gelikar i Versailles, att de
dansa på randen av en vulkan. Med ett på
samma gång svårmodigt och ironiskt löje har
Aldanov återgivit koketteriet inom
Petersburgs liberala kretsar, tonen hos dessa
intellektuella, som med handen på hjärtat tala om
sin längtan efter en ny regim, men när det
verkligen gäller fegt draga sig undan.
”Nyckeln” är till stor del skriven i
dialogens form, som Aldanov visar sig behärska
med överlägsen skicklighet. Mest av allt
erinrar denne ryske emigrantförfattare om
Anatole France, framför allt sådan han
framstår i Bergeretcykeln. Den kyliga
spiritualiteten, den matematiskt rätliniga
kompositionen vittnar överhuvudtaget om att Aldanov
skolat sig hos franska prosatörer.
Johannes Edjeh
Engelska romaner
Francis Brett Y o u n g: Herr ■ och fru
Pennington. Natur och Kultur. 7: 50.
E. Arnot Robertson: T ven i de bästa
familjer. Gebers. 6: 50.
Lance Sieveking: Hennes verkliga jag.
Natur och Kultur. 6:—.
Präktiga unga män med väl ordnad, dålig
ekonomi böra särskilt allvarligt bemöda sig
att i äktenskapligt syfte endast bli förälskade
i flickor, som äro lika anspråkslösa och
ordentliga som de själva. Hur illa det annars
kan gå får man läsa om i romanen ”Herr och
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
