Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmälda böcker
- Samuel E. Bring, Bibliografisk handbok till Sveriges historia, anmäld av Sven Stolpe
- Poul Carit Andersen, Henrik Pontoppidan, anmäld av Sven Stolpe
- G. D. H. och Margaret Cole, A Guide to Modern Politics, anmäld av Bo Enander
- Om vi finge välja (Utländskt boknytt)
- Franz Werfel, Die vierzig Tage des Musa Dagh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
alla unga historiker kommer den att hälsas
med stor tacksamhet.
*
I detta sammanhang bör med några ord
omnämnas en nyutkommen bok av en ung
dansk bokhandlare, Poul Carit Andersen, som
utan att avskräckas av uppgiften sammanställt
en stor bibliografi över Pontoppidan. Boken
rymmer dessutom en biografi och en hel rad
alldeles ypperliga porträtt. Arbetet är
förebildligt; man ville önska, att någon av våra
många boksynta svenska bokhandlare ville ge
sig in på liknande uppgifter, som ingalunda
böra vara reserverade för litteraturhistoriker
eller biblioteksmän, även om arbetet givetvis
bör ske i samråd med sådana. Ännu äga vi
inga bibliografier över Heidenstam och
Lever-tin för att ta några exempel, och alltjämt ligga
många artiklar av Fröding okända i
värm-landspressen. Den sympatiske unge danske
bokhandlarens käcka försök borde kunna egga
till efterföljd. Sven Stolpe
Politisk handbok
G. D. H. and Margaret Cole: A Guide
to modern Politics. Victor Gollancz Ltd.
London 1934. 7 s. 6 d.
Makarna Cole ha uppnått en viss litterär
ryktbarhet genom sin väldiga produktion, inte
bara av mer eller mindre spännande
detektivromaner utan också genom sina pålitliga,
ehuru ensidigt socialistiskt färgade små
handböcker i modern politik. Det senaste resultatet
är en förträfflig ciceron i dagens politik, som
ger goda överblickar av de konstitutionella
förhållandena i stormakterna.
Många invändningar kunna naturligtvis
göras, särskilt mot den systematiska delen av
arbetet, som närmast fått karaktär av en
radikalsocialistisk bekännelseskrift av ganska
banalt slag. Några märkliga saker är det här
knappast frågan om, det gäller synbarligen
mest en popularisering av leninismen, och
denna har förvisso utförts skickligare av mer
kvalificerade socialistiska teoretiker än
herrskapet Cole.
En bättre och något mer objektiv
orientering gives i översikten av de olika staternas
inre utveckling efter världskriget. Kritiken
mot Nationernas förbund är i mångt och
mycket överdriven och passar illa ihop med
författarnas svärmeri för den ryska
kommunismen, sedan även Sovjetunionen fått säte
och stämma i Genève. Den lilla boken är trots
all sin ensidighet en pålitlig
informationskälla, när det gäller rent faktiska uppgifter.
För övrigt är den en vittnesbörd om den
politiska radikalismen i vissa intellektuella kretsar
i England. Bo Enander
O M V I
FINGE VÄLJA
Die vierzig Tage des Musa Dagh. Roman av Franz
W er fel. Paul Zzolnay Verlag. Wien 1933.
Wetfels sista verk är utomordentligt och
representativt. Dess betydelse, som ligger bortom det
”litterära”, kan icke mätas med vanliga
måttstockar. Det är ingenting mindre än en omfattande
framställning av armeniernas undergång i
världskriget, levandegjord och förklarad i sju avsides
belägna armeniska bergsbyars öden. Under
förevändning att ”etappområdet” måste befrias från
otill-lörlitliga element, beslutar de turkiska
myndigheterna den armeniska befolkningens omedelbara
deportation. Deportation — det betyder säker död.
Alla, även kvinnor och barn, gamla och sjuka,
måste tillryggalägga oerhörda sträckor till fots i
ilmarscher ledsagade av gendarmer och militär.
Många dogo på vägen, otaliga föllo offer för
turkiska kulor. Det fåtal som nådde förvisningsorten,
omkommo där av brist på föda. Invånarna i
sju bergsbyar inse i rättan tid den oerhörda faran
och draga tillsammans — cirka femtusen
människor — upp på Musa Dagh, sin hemtrakts berg.
Bagradian, som har tillbragt större delen av sitt liv
som privatlärd i Paris, åtar sig att anföra dem.
Som f. d. frontofficer har han studerat berget
omsorgsfullt och förberett dess försvar. Naturen själv
tycks ställa sig på armeniernas sida, och bönderna
och hantverkarna, som endast förfoga över ett fåtal
omoderna vapen, slå tillbaka den välbeväpnade
turkiska övermaktens anfall och hålla stånd i fyrtio
dagar, varav de tre sista fullständigt utan livsmedel,
tills de räddas av några tillfälligtvis uppdykande
engelska och franska krigsfartyg. Bagradiap,
västerlänningen, vars son turkarna ha mördat, och vars
hustru upplevelserna på berget ha gjort vansinnig.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Aug 21 16:35:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-2/0079.html
