- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Mars 1935 Årg. 4 Nr 3 /
42

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Amerikansk prosa (I) - Anmälda böcker - Albert Halper, The Foundry - Archie Binns, Lightship - James G. Cozzens, Castaway - William March, Come in at the Door - Thornton Wilder, Heaven’s My Destination - Carl Van Doren, Modern American Prose

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARTUR LUNDKVIST

för att vara gripna direkt ur verklighetens
oförutsägbara och smärtsamma konvulsioner.
Sedan finns det en mängd goda detaljer,
lyckade fotografiska snapshots; det hela med
figurer och miljö är livfullt, rörligt och
omedelbart; man får ett intensivt intryck av
maskinernas larm, springet i dörrarna,
arbetets hets, den outtröttliga mekaniska
funktionen. Halper har åstadkommit ett i många
avseenden mästerligt reportage. Men det
stannar vid fotografisk teknik; han har inte
förmått genomtränga skildringen med sin
personliga förnimmelse, inte heller skänka den
ett inre, organiskt sammanhang. Boken är
därför icke verkligt levande, icke egenartad och
ny i den meningen att den ger en förnimmelse
av nyupptäckt, nyerövrad verklighet. Det
kol-lektivistiska och sociala i den består
huvudsakligen i ett yttre sammanhang, en skenbar
kontinuitet, vunnen genom montageteknik.

Albert Halper har arbetat en tid i ett
gjuter i; han har haft ambitionen att göra en
stor bok om sina erfarenheter därifrån, men
hans krafter som diktare har inte räckt till,
han har böjts under stoffets och ambitionens
dubbla börda och förlorat sin suveränitet, sin
skaparfrihet. Även stilen har blivit lidande på
den spänt medvetna ansträngningen: dess
livlighet är forcerad, den offrar åt jargong och
blir pratsamt påträngande med sina många
inströdda tilltalsord, ”sirs” och ”boys” och
”old chap”. Det nuvarande, förmodligen
övervägande kommersiellt inspirerade kravet på
romaner — riktiga romaner, stora och tjocka
romaner, romaner till varje pris —
förefaller ofta vara olycksbringande för
författarna. De blir tekniker och ersätter
inspirationen med energi. Detta har Albert Halper
råkat ut för. Men inspirationen kan icke
ersättas med energi.

*



Nya namn framträder ständigt i amerikansk
litteratur; ett av de senaste är Archie Binns.
Någon alldeles ung man kan han knappast
vara, därtill är det erfarenhetsförråd hans bok
tyder på alltför omfattande. Dessa
erfarenheter är heller inte osmälta utan har hunnit
avsätta sig i filosofiska resultat. Han har
upplevt den eviga kampen för bröd och illusioner
på nära håll, han har känt och tänkt och
försökt ställa det ena i förhållande till det andra.
Han har fått en smula inblick i tillvarons
sammansatta mönster; hans bok handlar i viss
mån — men inte så medvetet att det stör —
om civilisationens offerväsen. Han är en god
berättare med en personligt präglad realism
och har en riktig konstnärlig känsla för själva
materialet; orden faller i en lugn, naturlig
rytm och omsluter sitt innehåll på ett lagom
åtstramande sätt.

Boken heter ”Lightship”; det är folket och
livet ombord på ett fyrskepp, förankrat i
havet utanför Pacifickusten, Archie Binns
berättar om. Dagar och stormaj och fartyg
drar förbi året runt medan fyrskeppet alltid
stannar kvar på sin plats: det är som befann
det sig på en fruktlös resa vilken ingenstans
för och aldrig tar slut. Närmaste stad är
Seattle; då fyrskeppets manskap med långa
mellanrum kommer dit går de på krogar och
bordeller för att fylla ut tomrummet efter
den långa tiden ombord enligt sjömanslivets
gamla, ofrånkomliga, i de säregna
levnadsförhållandena fast förankrade ritual. Flera av
männen på fyrskeppet är skandinaver;
kaptenen är en filosofisk finländare, som gärna
diskuterar frågan om Guds existens med sin
besättning; eldaren Ole Hanson är från
Halmstad, hans far hade ett pappersbruk ”vid
Nissans stränder”, han gick till sjöss med sin
farbrors segelskepp ”Stadsholmen” vid sexton
år och var med om en grundstötning utanför
Nya världens kust under första resan: hans
bästa kamrat låg hjälplös i sin koj efter ett

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 22:41:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free