Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Malmberg: ”Mångrammatik” - Anmälda böcker - Thomas Mann, Jaakobs upplevelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"MÅNGRAMMATIK”
sällsynta retelser finnas med som
beståndsdelar i bokens ytterst sammansatta inspiration
står utom allt tvivel. Och likväl är denna
huvudsakligen buren av en aktuell tendens
och genomandad av ett pedagogiskt patos. Det
är ovedersägligt, att vad som innerst upprör
vår tid icke är de sociologiska frågekomplexen
utan den oro, den nostalgi, som härrör ur den
sena människans rituella hemlöshet. Vi törsta
efter mytens livssymboler, efter normativa
ideal och kultisk förbundenhet och söka
förgäves ersätta dessa med partiernas sinnebilder,
politisk dogmatik och utstuderad organisation.
Det är själva arten av det västerländska
sanningsbegreppet som gör, att vi så ohjälpligt
misslyckas, när vi söka uppbygga en
övervärld av visioner och livsperspektiv. Ty detta
begrepp omfattar endast det materiellt
påtagliga, det logiskt begränsade, och vet intet om
tecken och betydelse. Det tillhör dagen, det är
alltigenom ”solklart”. Den klarhet åter som
präglar Jaakobs associativt djupsinniga
spekulation är månens klarhet, denna
silverskim-rande genomskinlighet, som förrycker dagens
bräckliga märken och gör det hemliga till
sanningens innehåll. Jaakobs världsbild har helt
andra dimensioner och avstånd än den vakna
dagen, dess visdom är drömmens, den har
vuxit ur ett majestätiskt eftersinnande, som
arbetar med sällsamma liknelser,
överensstämmelser och tankeförbindelser, som försmår den
vanliga logikens regler men har sin egen
högtidliga, utomordentligt stränga systematik. För
ett dylikt eftersinnande existerar icke det
vardagliga, det enklaste ord eller ting kan öppna
sig mot bottenlösa verkligheter, allt som sker
sker i enlighet med ett företecknat, redan
otaliga gånger genomlupet schema, och i
släktets och den enskildes liv upprepas
symboliskt (med månens och årstidernas
enformighet) gudomliga kosmogonier och mytiska
skeenden. Också hela den tidsålder som
diktaren upprullar för våra ögon är månbelyst;
THOMAS MANN
Teckning av G. Schreiber.
det landskap där de skiftande scenerna
utspelas står helt under den silvrade planetens
bann, dess horisont behärskas av väldiga
månborgar, och när vi minst vänta det, kunna vi
påträffa en av dessa fridlysta platser, ”gilgas”,
där en med st järnkrafter laddad meteorsten,
vars form erinrar om manslemmen, kanske
bildar den magiskt betydelsefulla
medelpunkten och pekar mot den himmelske vandraren;
överallt skymta vi mångudens silverspår,
mån-skärorna ringa kring halsen på den kamel som
bär Jaakob genom den stinkande schakalens,
vägvisarens, röda rike, och Baal-Mardugs
månhorn smycka offerborden; en förledande
månerotik sveper genom det kapitel där Josef,
naken till midjan, sänder den höga stjärnan
ömma leenden och förälskade fingerkyssar.
Låt vara, att denna orgiastiska lössläppthet
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
