Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Ahlenius: Humanistiskt sinnelag och livsöde - Anmälda böcker - Stefan Zweig, Erasmus av Rotterdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMANISTISKT SINNELAG OCH LIVSÖDE
het och koncilians närmade sig ofta rädslan,
och i de stora, avgörande ögonblicken drog
han sig mestadels ängsligt tillbaka, rädd att
stöta någon av denna världens store för
huvudet. Så är han ett talande exempel på, att
aldrig så riktiga idéer förlora sin slagkraft,
om det brister i den moraliska styrka varmed
de förfäktas, och om de inte uppbäras av en
personlighet med bred, verklighetskär och
växtkraftig mänsklighet.
Erasmus har påfallande likheter med en
annan stor upplysningskämpe, Voltaire. De
likna varandra inte minst i sin begränsning.
Ingen av dem behärskades väl av ofruktbar
tadelsjuka, de arbetade båda för att ändra det
vrånga och befordra det rätta. Men något
väsentligt fattades dem. ”Ihm fehlt die Liebe ,
är ett Goetheord, som kunde gälla dem bägge.
Som humanister voro de alltför renodlade
förnuftsmänniskor och intelligensaristokrater,
deras känsloliv var spinkigt och förtorkat, de
saknade värme och fyllighet. Den enes
gärning dränktes i religionskrigens fasor, den
andres avlöstes av terreurens blodsorgier.
Bägge ha de likväl i sin strid för rätt och
humanitet, för oförvillad människotanke och
andlig frihet haft en utomordentlig mission att
fylla, och i viss mån stå de alltjämt som
manande exempel för sena tiders humanism
och upplysningskamp.
Men det kan nog inte hjälpas, att deras
iögonfallande brister samtidigt äro varnande,
därför att liknande svagheter hos vår tids hårt
beträngda humanism visat sig särskilt
ödesdigra. För den, liksom för Erasmus, gäller
dock till sist Ernst Robert Curtius’ ord, att
”Humanismus ist nichts, wenn er nicht
Enthu-siasmus der Liebe ist”. Vår tid behöver en
rakryggad, orädd och kämpande humanism,
och varmhjärtade upplysningsmän borde det
inte behöva saknas åtminstone i Johan Henrik
Kellgrens och Oscar Levertins land. Det torra
och kalla, från livets egen rot lösryckta
förnuftet är, när allt kommer omkring, inte så
mäktigt; det är till sist två andra makter, som
främst av alla äro de skapande och
uppbyggande i människornas liv. De makterna heta
godhet och klokhet.
ERASMUS AV ROTTERDAM
Målning av Hans Holbein d. y.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
