Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Mitt bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MITT BIBLIOTEK
BIBLIOTEKET
Foto: Lanke
i den andra, som kommit till på mitt förslag.
Så gott som alla Heidenstams senare böcker
äger jag i dedikationsexemplar; ett par av dem
äro korrekturexemplar med rättelser; i den
separata upplagan av ”Ett folk” från 1902
ligger som ett supplement ett urklipp ur
Huvudstadsbladet från 1899 med den senare
strukna strofen av ”Åkallan och löfte”. Men
dessutom har jag en annan bok, som
Heiden-stam dedicerat mig. Det är Flauberts ”Madame
Bovary” i en upplaga från år 1874;
inskriptionen lyder: ”Till Fredrik Böök från Verner
von Heidenstam, som på Brunegg köpte denna
bok av August Strindberg. Anteckningarna af
hans hand. Naddö d. 8/o 1915.” Det är ett
minne från de båda författarnas samvaro i
Schweiz; för att göra Strindberg en tjänst
övertog Heidenstam en del av vännens
bibliotek. Från sid. 62 till slutet är exemplaret
översållat med översättningar av alla svårare
franska glosor, i Strindbergs lätt igenkännliga
handstil. Det tillåter slutsatser beträffande
hans franska språkkunskaper, som voro helt
ansenliga. Sannolikt voro dessa anteckningar
avsedda för Siri von Essen, som 1876 önskade
företa en översättning och bett Strindberg
skaffa henne ett uppdrag av en svensk
förläggare. I ”Han och hon” hittar man brev, varur
det framgår, att Strindberg lånade henne en
del franska böcker, bland andra Stendhal och
La Bruyère — se sid. 49! — och Siri von
Essens brev av den 28 jan. 1876 — se sid.
69! — visar, att det där även fanns ”Madame
Bovary”, som gjorde ett starkt men ohyggligt
intryck på henne. Det exemplar, som hon läste
under denna förälskelsens tid, och som
Strindberg med stor flit gjort lättare tillgängligt
för henne, var uppenbarligen detsamma som
Strindberg tio år senare sålde till Heidenstam.
Av Hallström fick jag redan 1901 ”En vene-
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
