Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Mitt bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK BÖÖK
en ganska ansenlig kollektion, där finnes
minnesgåvor av hebreiska diktare, som jag fick
i Jerusalem vid invigningen av universitetet
på Oljoberget 1925. Överhuvud har jag aldrig
gjort en resa, som inte satt sina tydliga spår
i mitt bibliotek; kombinationen mellan direkt
iakttagelse och litterära studier hör till själva
min arbetsmetod. 1 många fall har det på detta
sätt lyckats mig att uppnå kontakt med
främmande kulturer, även då jag inte behärskat
språken; det är väl överflödigt att påpeka, att
ungerska och polska verk genomgående
föreligga i översättningar till något av de tre stora
nyckelspråken. Något liknande gäller den
ryska litteraturen. Jag har en vacker
samling, inemot tio hyllmeter; där är inte bara
Tolstoj, Dostojevskij, Turgenjev och Gorkij,
Tjechov och Gontjarow, utan också Gogol,
Aksakov och Ljeskov, memoarer från flera
århundraden, historiska källverk och äntligen
ett stort urval av den litteratur, som ger besked
om den pågående bolsjevikiska revolutionen.
Vid sidan av Ryssland har av rent tillfälliga
orsaker Norge fått sitt territorium, det kan
försvaras även sakligt och geografiskt, eftersom
de båda länderna äro grannar vid Ishavet. Den
norska avdelningen kan inte tävla med den
danska, men den är inte alldeles föraktlig.
Redan som gosse skaffade jag mig Hamsuns
tidigare verk, och dessa första upplagor ha
blivit sällsynta och eftersökta. Kinch är fylligt
företrädd, Sigrid Undset fullständigt, och från
båda har jag många dedikationsexemplar.
Men jag känner det som en brist att jag aldrig
gått den norska kulturen närmare in på livet;
det sammanhänger med att jag sett för litet
av landet och folket. Att resa norr ut faller
sig mindre naturligt än att fara söder ut.
Till slut måste jag nämna den avdelning
av mitt bibliotek, som är i starkaste tillväxt:
det är samlingen av böcker om världskriget,
de historiska undersökningarna, de politiska
inläggen, källskrifterna och memoarverken.
Det är redan många meter, och det kommer
att bli än flera. Böckerna om den ekonomiska
krisen, om fascismen och nationalsocialismen
ansluta sig därtill. Det är den revolution, som
det fallit på vår lott att uppleva, och därom
handlar den litteratur, som är den för vår
tidsålder karakteristiska. I jämförelse därmed har
den rent estetiska vitterheten förlorat i
betydelse, och även i värde, det lönar sig inte
att bestrida det. ”När oceanen hävs, har
droppen lugn? Ack nej!” Så sjöng den unge
Tegnér, och vi måste säga något liknande. Ett
levande bibliotek, som inte är resultatet av en
mekanisk samlarverksamhet, måste komma att
återspegla förändringarna i tidsatmosfären.
Mitt bibliotek bär alla spår av att ha grundats
i den individualistiska esteticismens tidsålder,
i den borgerliga kapitalismens fredliga
blomst-ringsår; den kulturhistoriskt inställda
kvietis-men hade tid och kraft över att syssla med
kuriositeter och bagateller, och fantasilivet,
glädjen vid den sköna formen, fingo nog
breda sig yppigare än vad en sund jämvikt
skulle ha tillåtit. Det är kanske ingenting att
skämmas för, det var naturligt den gången,
och förr eller senare skall man väl på nytt få
behjärta sanningen i Voltaires kvicka formel:
le superflu, chose si nécessaire. Men skulle
jag börja leva, läsa och samla böcker nu, år
1935, så skulle det bibliotek, som komme att
uppstå, nog få en betydligt annan fysionomi,
ty jag skulle själv bli en annan. Bland mina
bekanta finns en ung man; han har mycken
lust att äga de böcker, som tillfredsställa hans
vetgirighet och föra honom in i de problem
han arbetar med. Jag betraktade nyligen hans
bibliotek, som inte är stort men växer mycket
snabbare än mitt, och jag såg nästan bara
historiska och nationalekonomiska skrifter,
böcker om den ekonomiska
samhällsordningen, konjunkturutvecklingens natur och
planhushållningen. Kontrasten var slående,
och dock ha vi för närvarande ungefär samma
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
