Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agnes von Krusenstjerna: En vagn stjälper. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGNES VON KRUSENSTJERNA
Snart skulle de sjunka i varandras armar och
Marthe skulle tro att hans mor farit med
osanning. Hon skulle tro det, utom innerst
i sitt hjärta där kvinnan alltid har en hemlig
plats dit ingen ljugande älskad man kan tränga.
Madame Marcabrun famlade bland
skuggorna efter morfinsprutan. Den tycktes flyga
i hennes famn — en del av rummet, av
möblerna som ville strypa henne.
Hon lät spetsen på nytt och på nytt tränga
in i sig. Så satt hon åter stilla. Var fanns hon
nu? Hon låg vid dikeskanten och höll
triumfe
rande Philippes hjärta i sin hand. Så hade
hon äntligen vunnit honom — så hade hon
själv trollat honom i sin famn med en töm,
som drog vänsterhästen upp mot den kullriga
stenen.
Vad mera? En kvinna som hon måste äga
helt — icke dela med Ginette och med Marthe.
Med Marthe?
Nu spändes det väldiga vita seglet på
altanen och madame Marcabrun drev ut på ett
hav, vars vågor aldrig skulle föra henne
tillbaka till stranden.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
