Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Ahlenius: Antisemitismen - Anmälda böcker - Hugo Valentin, Antisemitismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTISEMITISMEN
yttersta. Av sina rasfränder bland
kommunistledarna, som äro likgiltiga för allt judiskt, ha
dessa myllrande skaror ingen hjälp att vänta.
Så förhåller det sig i själva verket med den
mångomtalade judiska sammanhållningen och
världsorganisationen, en amsaga, som finner
sin förklaring i psykiatriska handböcker under
rubriken förföljelsemani.
Långt mindre övertygande och slagkraftig
är Valentins undersökning av judarnas
ekonomiska makt, som ju i den antisemitiska
agitationen antagit fantastiska proportioner.
En påfallande ensidighet är det, då judarna
genomgående anses som förmögna, ty det
judiska proletariatet är i verkligheten enormt
och torde i detta nu vara mer utarmat än
något europeiskt proletariat. Valentin måste
dock erkänna, att judarna på detta område
äga ett oproportionerligt stort inflytande,
ehuru det efter kriget reducerats avsevärt
genom de stora ekonomiska kriserna. Han
inskränker sig till det sammanfattande
omdömet (sid. 202), att ”icke ens före 1914
innehade judarna någon kapitalistisk
monopolställning i världen”. Därmed är ju dock inte
så mycket sagt i dementerande riktning, så
mycket mindre som han strax förut medgivit:
”Plutokraterna bland de tyska judarna voro
alltså procentuellt avsevärt flera än bland
ickejudarna men på intet sätt dominerande, och
det sistnämnda gällde i än högre grad om
deras stamfränder i England, Frankrike och
andra länder före världskriget.”
Överhuvud lyckas Valentin knappast att ge
någon klar bild av förhållandena på detta
gebit, vilket inte är något att förundra sig
över, då det torde vara det mest
svåröverskådliga och svårkontrollerbara av alla. Just
därigenom utgör det beklagligt nog en utmärkt
jordmån för de mest fantastiska funderingar,
vilket också skickligt utnyttjats av den
antisemitiska propagandan.
Då denna däremot söker stödja sig på
Talmud, torde den vara sämre ställd än
någonsin. Som bekant är Talmud en hel litteratur,
tillkommen under flera århundraden. Den
saknar sålunda enhetlig karaktär, och då man
bedömer judendomen efter en del anstötliga
ställen i Talmud, så är det ungefär lika
rättvist, som om man bedömde kristendomen efter
medeltidens kättarbål eller sextonhundratalets
häxprocesser. En stor del av dessa åberopade
Talmudställen ha dessutom uppenbarligen
vanställts och förvrängts. Att Zions vises
protokoll är en av de grövsta förfalskningar som
någonsin gjorts, är ju numera välbekant för
alla, som äro mottagliga för sakskäl, och har
också betygats av världspressen, från Times
till Nya Dagligt Allehanda — före
nyorienteringen, nota bene. Men själve Hitler har ju
i ”Min kamp” öppet erkänt, att lögnen är ett
vällovligt propagandamedel i kampen mot
judarna och därutinnan medvetet tagit lärdom
av ententens antityska propaganda under
kriget. Därmed har ju Zions vises protokoll
fått sin sanktion av höga vederbörande och är
följaktligen en helig urkund i Tredje riket
liksom i den antisemitiska världen överhuvud.
Ett ganska lättvindigt spel har Valentin
också, då han tar itu med den så kallade
vetenskapliga rasantisemitismen alltifrån Gobineau
och Chamberlain till Günther, Tysklands
officielle rasexpert. Hur grundfalskt och förljuget
är inte allt tal om ”rasinstinkter” och
”raskänsla”! Valentin kan påvisa ett flertal fall,
då antisemiter lovprisat kulturinsatser, som
dem ovetande gjorts av judar. Själve Goebbels
har råkat ut för missödet att som förebildliga
prisa några filmer, som iscensatts av judiska
regissörer. Så fatalt kan den osvikliga
raskänslan slå slint hos den bäste fullblodsarier!
Så grovt ovetenskaplig som hela denna
rasmystik är, kan Valentin lugnt fastslå (sid.
148), ”att hela den rasantisemitiska ideologien
saknar vetenskapligt underlag”. Det är så sant
som det är sagt och bestyrkt av alla vittnes-
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
