Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Viscount Snowden, An Autobiography, anmäld av Bo Enander - Utländskt boknytt - Oluf Johansen, Nybygger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
de förebråelser och anklagelser för att vara
”renegat” och ”klassförrädare” som i dessa
dagar kastas mot honom. I hans självbiografi
är det också svårt att finna någon grund för
alla dessa beskyllningar. Den patetiske unge
socialistagitatorn har inte i grund och botten
förändrats, även om han nu bär titeln
Vis-count Snowden och har säte i det överhus,
som han för trettio år sedan så våldsamt
angrep i flammande tal, burna av den äkta
indignationen. Saken är väl bara den, att
tiden gått fort och att Philip Snowden blivit
en gammal man, som envisas att hålla fast
vid sin ungdoms socialistiska ideal på kristen
och nationellt engelsk grund. Fallet kunde
innebära en personlig tragedi, men gör det
knappast, då det gäller Snowden. Han har
alltid varit mycket främmande för de
politiska doktrinerna och trots sin utpräglat
agitatoriska begåvning har han alltid varit den
praktiskt inriktade politikern med sin
erfarenhet hämtad från nittiotalets mer eller mindre
opolitiska fackföreningar.
Lord Snowden är för övrigt en alltför elak
herre för att ägna några allvarligare
reflexioner åt sin egen ställning som ”klassförrädare”.
Först och främst vägrar han hårdnackat att
erkänna det berättigade i denna tillvitelse, och
för det andra har han en gammal vän att peka
på, som i detta avseende mycket bättre håller
måttet. Det är Englands nuvarande
premiärminister Ramsay Macdonald, som hos Philip
Snowden blivit föremål för en teckning, som
visserligen i några delar verkar övertygande,
men i andra enbart ger ett intryck av en
mycket elak karikatyr. Alla de små intriger,
som ledde till den så kallade
nationalrege-ringens bildande 1931, skildras mycket
utförligt och mycket indiskret. Det är tydligt, att
de verksamma krafterna voro bröderna
Cham-berlain, Baldwin, Sir John Simon och i någon
mån Winston Churchill. Macdonald invigdes
på ett tidigt stadium i spelet men mångt och
mycket pekar på, att han blivit överrumplad.
Snowden däremot hölls utanför, väl närmast
beroende på hans alltför radikala ekonomiska
program. Det är mot denna bakgrund man
måste se den verkligt elaka bild av
Macdonald, som Snowden ger i sin bok.
Porträttet av Macdonald är gjort med en
frenesi och ett ursinne, som måste göra
läsa
ren betänksam. Man får en mycket bestämd
känsla av personlig rancune, som annars inte
förekommer i Snowdens självbiografi. Det är
nämligen svårt att urskilja några principiella
meningsskiljaktigheter mellan de två
arbetarledarna på hösten 1931. För att hastigt
karakterisera en människa använder sig Snowden
även beträffande Macdonald av en anekdot,
som ännu inte dementerats av
premiärministern. Snowden berättar, hur Macdonald dagen
efter nationalregeringens bildande besökte
honom på hans ämbetsrum — Snowden
fungerade ännu som Englands finansminister.
Snowden fällde den anmärkningen, att det måtte
kännas egendomligt för Macdonald att nu i
en hast bli populär i kretsar, där han några
dagar tidigare betraktats som arg rabulist.
Svaret blev: ”Ja, i morgon önskar varenda
hertiginna i London att få kyssa mig.”
Repliken, lösryckt som den är ur sitt
sammanhang, säger i själva verket inte så mycket
om Ramsay Macdonalds sinnesstämning i det
ögonblick, då han för alltid bröt med det
parti, för vilket han modigt och
framgångsrikt kämpat i tre decennier. Men Snowden
har avsiktligt velat förenkla situationen för
att kunna framställa en personlig
motståndare i så ofördelaktig dager som möjligt. Men
sin egen schism med arbetarpartiet förbigår
Snowden med omsorgsfull tystnad och hans
svar till alla sina kritiker är endast en
hänvisning till vad han verkligen en gång utfört
för Englands arbetare. Lord Snowdens
självbiografi håller sålunda inte kravet på
fullständighet, men den är inte desto mindre ett
enastående dokument till Englands moderna
historia. Den är fylld av indiskreta och ibland
perfida ”avslöjanden” av mycket underordnad
betydelse. Och dock blir detta verk ett stort
monument över en socialist och en statsman,
som i främsta rummet sökte och lyckades vara
engelsman. Bo Enander
Utländskt boknytt
Nybygger av Oluf Johan sen. Hasselbalch.
Köpenhamn 1934.
Danskar tyckas ha en särskild begåvning för
kolonisationsföretag. Vi tänka på Haslunds ”Jabonah”
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
