Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harry Martinson: Ålderdomshem av sten. Ett romanavsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅLDERDOMSHEM AV STEN
förtrogna med och kvistarna ävenså. De se
också, ibland med huvudskakningar, märkena
efter krymplingskryckornas hack i bräderna,
särskilt på vintern, då många krymplingar ha
broddkryckor. Ibland krokingarna och
dar-ringarna inslingra sig de olika originalen:
Lille Sven, som väter läpparna jämt och
ständigt. Dubbel-Johan, som tvättar sig sjutton
gånger om dagen. Smeden, som går och
plockar trådändar och stickor; troligen har
hans längtan alltid varit att få syssla med
något spinkigt att omväxla sitt grovsmidesliv
med. Nu letar han efter små, små trådändar,
hårstrån och små, små stickor på mattorna.
Smeden är subtil.
Som sig bör går så livet och som sig inte
bör röra sig de små liven däri. Alla ha intagit
sina platser. Martin ser med viktig min över
skaran; går så själv som siste man till sin
plats vid livets hästskobord. Sätter sig där
platsen är mittemot smeden. Denne försöker
le fint mot Martin, men tänderna äro borta,
utslagna ur munnen av den store smeden Gud
uppe i himmelen, och leendet blir därför inte så
fint, men mera som när en grotta ler. Martin
ler tillbaka ungefär som en tjänsteman. Han
är ju ringklockehjonet och smeden ”ser upp”
till honom. Sakta tar smeden skeden och äter
fint. Det är tisdagssoppa. Det ätes ur
emalje-rade skålar, rätt så djupa. Om matsnålhet från
kommunens sida kan man inte tala, och utan
både ironi och hat kan man nog med rättvisa
i rösten kalla scenen ”middag på
ålderdomshemmet”. Ålderdomshem av sten byggt 1912.
Ungefär mitt i middagen kommer Fröken
Tyra in. Föreståndarinna från ovan och ända
ner. Hennes bländvita förkläde går från
skuldran till smalbenet och är som en
kommunens oskrivna, vita sida, en orörd
matskalk-fond, en gripande vit syn. Ord behövas ej.
Man vet vad man tänker: Väldiga! Du där!
Funnes du ej, vad funnes då? Skedslamret
tystnar.
2. — B. L. M. 7.
Hon lämnar fram två brev och går så ut.
Dörrhålet helgas en kort sekund av hennes
bild: en tavla. Men ännu dröjer hennes altröst
kvar i rummet — ty hon sade ju:
— Sven Jonsson och Anders Nilsson ha
brev!
Rösten återklingar och återklingar. Sven
Jonsson och Anders Nilsson äta i andakt sin
soppa. De sitta som kardinaler. Deras brev
ligga nystrukna och vita som de rikas
servetter bredvid deras skålar med tisdagssoppa.
Allas blickar se förstulet hän mot dem. Men
de två äta till synes lugnt. Inom sig njuta de.
Inom sig vilja de kanske svimma av
spänningen över att vara i förgrunden.
Martin känner sig ödslig. Han öser in
sjutton skedar tisdagssoppa utan att leva. Han
ser hän mot de två berömda. Fröken Tyras
röst har förklingat. Nu slamra åter skedarna,
dock inte så hårt, ty något har ju hänt. Men
det är ju sorgkanter på ett brev, märker
Martin nu. Och nu märker han den stora
darr-ningen som går igenom Anders Nilssons
sopp-sked av bleck. Jaså . . . Men på hästskobordets
östra del har man redan upptäckt det, och
hästskobordets västra gren med
arbetskvin-norna, gummorna och kärrrringarna ha
visserligen inte upptäckt det men viska som så och
som så. Anders Nilsson lämnar hälften av sin
soppa kvar, sticker sorgebrevet under armen,
tar sina kryckor och svänger i grova drag sin
kropp ut ur rummet. Smeden ler förstående
och fint. Sven Jonsson reser sig också och
går — på friska ben. Han verkar föryngrad
och stolt. Nu resa sig oregelbundet alla hjon.
Matsalen ekar av kryckor. En bränning av
gubbar och gummor drar med ӊra vare Gud
för mat” ut genom dörrarna. Salen tömmes.
En sista krycka, en sista schalett. Så är denna
måltid slut. Sist går dåren Emanuel,
trettiofyra år gammal och väldig som Herkules. Han
ler över livet, en toks allfamnande egoleende.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
