Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Meurling: Maxim Gorki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER MEURLING
fotingen är en mycket fruktansvärdare
företeelse än jag förstått skildra. Fruktansvärd är
denna människa framför allt genom sin stela
förtvivlan, eftersom han förnekar sig själv,
stöter sig själv ut ur livet.”
Redan år 1901 hyllade diktaren i ”Sången
om stormsvalan” den revolutionära
socialdemokratien. Revolutionen var stormen, som
komma skulle. De revolutionära kadrerna
voro stormsvalan.
De tappres vanvett vi sjunga ära.
De tappres vanvett är livets vishet.
Men tid skall komma, då heta droppar
av svalans blod såsom gnistor spraka
i livets mörker och tända elden
i många modiga bröst, som törsta
med vettlös håg efter ljus och frihet.
De politiska händelserna tilldrogo sig mer
och mer Maxim Gorkis uppmärksamhet. Han
protesterade offentligt, då polisen i Kief år
1901 misshandlade de demonstrerande
studenterna. Han protesterade offentligt, då tsaren
den 9 januari 1905 lät öppna eld på
Petersburgs arbetare, när de med bilder av lillefar
och ikoner i spetsen fredligt kommo tågande
mot Vinterpalatset för att avlämna en petition,
en barbarisk skottlossning, som kostade över
tusen oskyldiga människor livet. Han kastades
i fängelse, en åtgärd, som i sin tur väckte en
proteststorm i hela Europa. Frigiven lämnade
han Ryssland. Han protesterade offentligt, då
den franska republiken stödde tsarismen med
ett stort lån, och förutsade, att det ryska
folket, när dess stund kom, aldrig skulle
återbetala dessa blodspengar, som tjänade till att
gjuta nytt liv i den mest barbariska
statsmakten i Västerlandet, en förutsägelse, vilken
som bekant besannats. Maxim Gorki var den
förste författaren med världsrykte, som
chockerade den borgerliga opinionen genom att öppet
träda in för det revolutionära proletariatet och
höja den röda fanan. Nu är han inte ensam.
Man behöver bara nämna Theodore Dreiser,
John dos Passos, Upton Sinclair, Traven,
Romain Rolland, André Gide, Martin
Ander-sen-Nexø, André Malraux, Henri Barbusse
med flera. Men då var han det. Hans
popularitet som diktare i borgerliga kretsar blev
lidande härpå. Det mesta, som är skrivet om
honom, ligger före år 1905. Det var ett tiotal
år före världskriget, då det var tyst,
förunderligt tyst kring hans namn.
Men det var just under dessa år han skrev
sig in i det internationella proletariatets hjärta.
Hans roman ”Modern”, som skildrar den
revolutionära rörelsen i Ryssland, ströks
visserligen ner till oigenkännlighet av den ryska
censuren, men den spriddes genom
arbetartidningarnas bilagor och följetonger
bokstavligen i milliontals exemplar bland de tyska,
franska och italienska arbetarna. Enligt en
nästan enstämmig borgerlig kritik ligger det
något schablonmässigt, abstrakt och
doktrinärt över denna roman. Den skrevs under det
stora revolutionsåret 1905 och det är i själva
verket förståeligt om den är agitatorisk och
målar rött i rött och svart i svart. Fast
härigenom visar det sig ju, hur djupt den ryska
arbetarrörelsens krav och problem reflekteras
i Gorkis författarskap, hur diktaren
återspeglar varje fas i dess utveckling, ända till dess
att han på sin ålderdom står som en symbolisk
representant utåt för den unga
arbetarrepubli-kens kulturmedvetande. Men härtill kommer,
att arbetarna ha en avgjort annan mening än
de borgerliga kritikerna om bokens litterära
värde. Smaken är i det bestående samhället
i högsta grad klassbunden. ”Med glädje och
begeistring ha vi hälsat Eder bok ’Modern’”,
skrevo ett antal arbetare och arbeterskor i ett
offentligt brev till Gorki, ”och det är med en
särskild tillfredsställelse vi konstatera, att just
Ni har skrivit den, Ni, som en gång själv var
en arbetare och nu är en det uppblomstrande
livets och livsglädjens sångare, inte ett
mystiskt, abstrust livs utan det verkliga livets, i
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
