Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Meurling: Maxim Gorki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAXIM GORKI
hela dess grandiosa omfång, från den lilla
örten på fältet till himlarymden.”
De två följande romanerna, ”Bikten” (1908)
och ”En sommar” (1910), väckte den liberala
opinionens intresse, därför att den socialistiska
hjälten i dem förbinder socialistiskt sinnelag
med religiös extas och som förkroppsligande
av och symbol för sina sociala strävanden
skapar sig, så att säga konstruerar sig, en gud.
Däremot kritiserade den socialdemokratiska
pressen detta som ett återfall i reaktionär
mystik. Arbetarklassen hade, framhöll
Plecha-now, intet intresse av att materiella, sociala
behov förkläddes i dimmiga, religiösa
stämningar, och Lenin skrev ett på samma gång
upprört och bekymrat brev till diktaren.
Denna episod i Gorkis utveckling är
emellertid i själva verket rätt avslöjande. Det finns
ett mytologiskt, folkligt, naivt drag i hans
författarskap, särskilt då det tidigare, och hans
ständiga dyrkan av människan bakom
människorna och av livet i allmänhet, som han
prisar som skönt, härligt och heligt, röjer på
sätt och vis en rest av en
verklighetsför-falskande, religiös inställning till tillvaron.
Ett drömmande medlidande, en andaktsfull
iivsextas sätter också sin prägel på
”Verklighetens sagor” (19121. I dessa ofta undersköna,
små stycken skildrar Gorki människans
segerrika arbete på jorden, det enkla folkets
godhet, sorger och bekymmer, den mänskliga
livskraftens under och naturens, havets, bergens,
luftens, trädens skönhet. De äro skrivna på
Capri, där författaren då sedan flera år
tillbaka uppehöll sig, och söderns milda, varma
solsken och sidenblå vågor leka med i dessa
miniatyrer.
I december 1913 återvände Gorki, sedan
tsaren på grund av trehundraårsdagen av
släkten Romanovs tronbestigning utfärdat amnesti
åt politiska landsflyktingar, till Ryssland.
Med sina självbiografiska verk ”Min
barndom” (1914) och ”Mina universitet” (1918)
skapade han oöverträffade litterära
mästerverk, som gjorde honom känd och älskad
över hela världen. ”Den ryske läsaren var
van vid ett annat slags litterära
självbiografier än det, i vilket Gorki excellerar”,
skriver V. Pozner i sin ”Littérature Russe”,
”det må vara Aksakovs ’Bagrovs sonsons
barndomsår’, Gontcharovs ’ObIomov’ eller Tolstojs
’Barndom" och ’Ungdom’: då en rysk
skriftställare tidigare beslöt sig för att måla de
första åren av sitt liv var det alltid fråga om
en skyddad existens, i vilken de sällsynta
obehagen förstorades genom brist på jämförelse
och perspektiv. Tänk bara på den olycka, som
drabbar Nilolenka Irteniev i Tolstojs roman:
han saknar vita handskar till en bal.” Men
Gorki kastades tidigt brutalt ut i
underklassens liv, den ljuva barndomstiden, som det
drivs så mycken äcklig sentimentalitet med.
existerar inte för honom, han blev tidigt
bekant med tårar och lidanden, slagen lärde
han sig hata dem, som slå, och ila dem, som
misshandlas, till hjälp, pinad invigdes han i
medlidandets mysterium, omgiven av
okunnighet lärde han sig förstå kunskapens befriande
storhet och makt och arbetande med sina
händer upplevde han kroppsarbetets skapande
kraft och förstod att penningen, kapitalet i och
för sig ingenting skapar, inte ens så mycket
som en slaskhink. Naket och sant skildrar han
alla fasor och allt elände han genomlevat, och
ur jordens stinkande träsk stiger som en
susande stormsvala hans längtan efter ett
renare, skönare, människovärdigare liv mot
skyn.
Men vad var Gorkis barndomshelvete mot
det världshelvete, som världens herrar
organiserade, medan han i morgongryningen till en
ny tidsålder skrev sin bittra anklagelse? Blod,
blod, som ännu inte har sonats, stympade
kroppar, sönderfrätta lungor, fördärvade
nerver, massdöd och namnlösa träkors i
kilometerlånga rader, skyttegravssörja, svält och köld.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
