- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Oktober 1935 Årg. 4 Nr 8 /
40

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Meurling: Maxim Gorki

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PER MEURL1NG

ett fullkomligt förakt för den enskilda
människans värde, ett allmänt förråande av
människan, som skulle visa sina konsekvenser, när
den fascistiska frontgenerationen politiskt
återvände i sina hemland, allt detta har de makter,
som med kalla kommandon befallde de lydiga
hekatomberna ut till storslakt, på sitt samvete.
Gorki slog sig ned i Finland, han var
krass-lig och hade feber, det gråa finska regnet
bestänkte jorden med sitt fuktiga stoff, i Fort
Inno dundrade kanonerna, som höllo på att
skjutas in, och om natten slickade
strålkastarens långa tunga molnen och erinrade honom
om denna satans hemsökelse, kriget. Sedan
den 8 december 1915 utgav han Letopis, en
tidskrift, i vilken han bekämpade krigshetsarna
i det egna landet och han grundade samtidigt
ett förlag, som översvämmade Volgadalen med
krigsfientliga broschyrer. Och så kom
revolutionen. I dess sken trädde Gorki fram igen för
världens ögon, större än förr, omgiven av
segerns gloria. Han var ju den revolutionära
rörelsens litterära siare.

I närvarande stund är Gorki Sovjetunionens
litterära pelarhelgon. Är 1932 sammanslogos
alla ryska författarföreningar till en enda
organisation med honom som ordförande, och
i denna sin egenskap ledde han, som redan
1914 sökte ena världens proletärförfattare
och utgav ett internationellt samlingsverk, den
stora, internationella författarkongress, vilken
nyligen ägde rum i Moskva. Hela världens
radikala elit har sin uppmärksamhet riktad
på den gamle mästaren. Hans ställning kan
i så måtto* endast jämföras med Voltaires på
Ferney, med Goethes i Weimar, med Tolstojs
på Jasnaja Polj ana. Och med beundran
iakttaga vi, hur han, som genomgått så många
lidanden och kämpat så mycket och så
oförskräckt, ännu på ålderns dagar har energi
kvar att skänka oss nya, sköna verk.
Revolutionen tycks ha frigjort oändliga skapande

krafter inom honom. Nu skriver han djupare
och väldigare än förr.

Mellan åren 1922 och 1924 skrev han ett
antal noveller, som samlades under titeln ”Det
blå livet”. De stå på höjden av hans konst.
Där är en rasande historia om en torr
fabrikör, som förälskar sig i en skådespelerska,
följer henne hela sitt liv, fastän hans älskade
broder skjutit sig för hennes skull. Han spökar
i kulisserna med blommor, betalar hennes
räkningar, hjälper henne på allt sätt. Hon ligger
med än den ene, äri den andre. Men honom
vägrar hon sin gunst. En kväll, då hon närmar
sig fyrtioårsåldern, kallar hon på honom, hon
har förstört hans liv, hon vill gottgöra.
Gråtande älska de varandra. ”Var det skönt med
mig?” säger hon leende. Men när han märker,
hur oberörd hon är, kastas han tillbaka i sitt
elände. Han vill inte fortsätta. Det är kärlek
han begär och det kan hon inte ge honom.
Men han följer henne alltjämt, kan inte slita
sig loss. Så kommer den kusliga skildringen
av, hur den misslyckade konstnärinnan, när
hon känner sin sexualitet avtaga, kastar sig
i en orgie av erotiska utsvävningar och hur
hon till sist nödgas tvinga honom, som
gllt-jämt är med henne, seende på henne med
sorgsna hundögon, att uppbjuda alla sina
krafter för att tillfredsställa henne. Efter
hennes död öppnar denne i sanning olycklige
älskare en butik på en liten bakgata, där han
säljer kort av sitt öde i olika teaterroller. Där
kan man få se henne som Maria Stuart, som
Ofelia, som Nora. I berättelsen ”Karamora”
ger Gorki en mästerlig analys av en
revolutionär skeptiker, som säljer sig åt polisen,
i ”En hjälte” fördjupar han sig i
monarkister-nas själsliv före revolutionen. Ett par andra
noveller behandla i växlande scener och
psykologiskt förbryllande situationer olika faser i
inbördeskriget. ”Det blå livet”, det är
drömmen, som kommer oss att fly från verkligheten
och i sista hand leder till sinnessjukdom.

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 17:51:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-8/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free