Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Utländskt boknytt - André Malraux, Le Temps de Mépris - R. McNair Wilson, The Gipsy-Queen of Paris - H. H. Dunn, The Crimson Jester - Henry Roth, Call it Sleep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
med att försvara den inre världen, grundande sina
framställningar på känslor och drömmar. Han vill
nå den inre människan genom de yttre realiteterna,
de direkta, djupt betydelsefulla situationerna:
människan mitt i mänskligheten, omgiven av hela sin
värld.
The Gipsy-Queen oj Paris. Being the Story of
Madame Tallien by whom Robespierre fell, av
R. M c N a i r W i 1 s o n. Chapman and Hall.
London 1934. 12 s. 6 p.
Bland de kvinnor som spelade en roll, inte bara
under utan i och genom franska revolutionen, hör
madame Tallien till de betydelsefullaste och
samtidigt de mest gåtfulla. Enligt somligas vittnesbörd
var hon en docka i det stora spelet mellan idéer
och intressen, en skön kvinna som ville och kunde
roa sig, men som också hade hjärta för de lidande
och olyckliga och riskerade allt för att rädda dem
undan död och fasor. Enligt andra var hon en
vampyr, som begagnade sin skönhet till att förvrida
huvudet på männen, för att sedan kasta bort dem
när hon sugit deras blod. Man kan inte påstå att
författaren till ovanstående arbete fullständigt lyckats
svetsa ihop de bägge bilderna till en hel människa.
Han är inte tillräckligt mycket psykolog för att
kunna konfrontera läsaren med föremålet i enrum
så att säga i de avgörande ögonblicken. Han har
inte heller fångat atmosfären kring denna märkliga
kvinna vare sig under revolutionens spännande dagar
eller i festens rus. Man hör talas om upplopp och
våldsamheter, man hör talas om lyxen på hennes
tillställningar, om hennes enorma förmåga att göra
av med pengar, men man får inte se det på nära
håll, man upplever det inte. Och likväl anar man
de riktiga sammanhangen och de rätta
proportionerna tack vare den bakgrund han målar upp till
sitt porträtt. Den är av utomordentligt intresse,
därför att den ställer hela revolutionen och allt som
följde i belysning av de ekonomiska faktorer som
hade en så avgörande betydelse för tingens gång.
Storfinansens roll i det politiska spelet under
revolutionen och Napoleon har veterligen aldrig
behandlats med sådan insikt och klarsyn som i McNair
Wilsons bok, och sällan har ett motto varit mera
välplacerat än det uttalande av Napoleon som inleder
den: ”L’argent est plus fort que le despotisme.”
The Crimson Jester. Zapata of Mexico av H. H.
D u n n. Harrap. London 1934. 8 s. 6 d.
Emiliano Zapata — somliga skulle kalla honom
rövarhövding, bandit, andra frihetshjälte. Mellan
1910, då lian satte sig i spetsen för en
upprors-rörelse mot presidenten Diaz, och 1918, då han föll
offer för ett tarvligt förräderi, var han den faktiske
härskaren över en stor del av Mexico. Han tillsatte
två presidenter och hade väsentligt inflytande över
ytterligare två. Ingenting hade hindrat honom från
att tillsätta sig själv, men han föredrog krigarens
liv, och hans mål var ett annat. Själv så gott som
ren indian till härstamningen, såg han Mexicos lycka
i de vitas fördrivande, civilisationens utrotande och
de bördiga fältens återgående till vilda jaktmarker
åt indianerna. Uppgiftens egen outförbarhet skänker
en viss heroisk glans åt Zapatas gestalt. Hans
biograf, en amerikansk journalist, som lyckats
förvärva revolutionsledarens bevågenhet och under
flera år var honom följaktig på hans fälttåg, spar
inte heller på färgerna, vare sig han berättar om
oförvägna kavallerianfall, lyckade krigslister eller
infernalisk grymhet mot spanjorer och mestizer. Den
psykologiska gåtan Emiliano Zapata har han
visserligen inte lyckats lösa — man får kanske lov att
själv vara indian eller kines för att kunna förklara
de underliga motsättningarna mellan storslagen idea?
litet och bestialisk grymhet, som man finner hos
denna mexikanska Attila — men Dunns bok ger,
utom en pojkboksartat spännande äventyrsläsning,
också en förträfflig bild av land och folk och därmed
nyckeln till förståelsen av vad som hänt i Mexico
under de sista decennierna.
Call it Sleep av Henry Roth. Ballou. New York
1934. $ 2:50.
Henry Roth är en tjugusjuårig emigrantförfattare
(han kom från Österrike till Amerika vid två års
ålder) och i sin sexhundra sidor digra bok har han
berättat utförligt om en barndom i New Yorks
ghetto. Gossen David rör sig i en fattigvärld där
livet skriker ut sitt elände och sin besatta lust, han
är överkänslig för alla intryck, reagerar med skräck
för allt det som tränger sig på honom. Gatan vältrar
förbi som en flod av råhet, East Sides alla dialekter
surrar på sidorna och dess stinkande verklighet hopar
sig i scen på scen. Den sensible, drömmande gossen
är som en låga fladdrande i storm; till råga på allt
är hemmet olyckligt: fadern är en maniakalisk
hustyrann som känner sig förorättad av hela världen,
modern är en tålmodig arbetsmänniska som döljer
sin besvikelse och drömmer resignerat om sin
hemtrakts gröna skogar. Den noggranna, hårt
accentuerade realismen stegras mot slutet till ett rasande
utbrott, en störtflod av ord, syner, röster. Den unge
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
