Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo Tolstoy d. y.: Leo Tolstoy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEO TOLSTOY
några dagar senare slockna för evigt i det
lilla stationshuset vid Astapovo.
3.
Tjugufem år ha nu gått sedan dessa
olyckliga händelser timat, men för mig är det, som
om de inträffat i går. Så tydligt ha de
inpräntats i mitt minne. När jag tänker på dem,
ser jag åter min fars väsen klart för min inre
blick, min far som konstnär, som moralist,
som tänkare och som — revolutionär mot sin
egen vilja.
Den störste konstnär i världen, skulle han
ha tillhört världslitteraturens odödliga, även
om han blott skrivit romanen ”Krig och fred”.
”Anna Karenina” och ”Uppståndelse” ha ännu
fastare murat grunden till hans litterära ära.
Som moralist står han också utan tvivel
i allra främsta ledet. Med sitt oerhörda
inflytande har han, den störste ryske ”puritanen”,
kallat sitt folk och sitt samhälle till ett
nyktrare och renare liv.
Som tänkare och mystiker uppställde han
tron som den främsta principen för
människans själsliv; därnäst kom förnuftet, och
förnuftet skulle regeras av kärleken. Tolstoy
som filosof har blivit kallad ”kristen
anarkist”, men denna definition är icke fullt riktig,
då det överhuvudtaget icke är möjligt att
hänföra hans tankar till något bestämt filosofiskt
system. Hans bästa rent filosofiska verk är,
synes det mig, hans arbete ”Om livet”. Hans
mest konsekventa och starkaste religiöst-sociala
arbete är boken ”Guds rike är inom oss”.
Liksom Rousseau utgick Tolstoy från grundidén,
att människan är till naturen god, och på
denna idé uppbygges hela hans tankegång
och alla hans slutsatser. Hans filosofiska verk
innehålla intet, som motsäger denna
grundidé. Som ung artilleriofficer och försvarare
av Sebastopol skrev min far i sin dagbok
under intrycket av krigets fasor, att han
plötsligt kommit till klar insikt om nödvändig-
2. — B. L. M. 9.
heten att skapa en ny religion, ”en
kristendom, befriad från dogmatism och
mysticism”, för att människorna skulle upphöra
att bekriga varandra och skulle kunna grunda
en evig fred och kärlek inbördes. Han tilläde,
att han ”kände sig i stånd att helga sitt liv åt
att söka grunda en sådan religion”. — Efter
sin religiösa kris skapade han också en dylik
tro åt sig själv. Men åt alla lyckades han
aldrig skänka den drömda religionen. Att
hans idéer finge mycket mindre framgång än
han väntat, var även en av de orsaker, som
gjorde honom andligen otillfredsställd.
Han ville grunda en ny världsreligion men
revolutionär ville han icke vara. Han sökte
också intala sig själv och andra, att han icke
önskade det gamla Rysslands fall. I själva
verket kritiserade han dock sönder alla gamla
former och fördömde mycket i dåtida ryskt
liv. Använda av verkliga revolutionärer
kommo de idéer han utformat snart att bli
långt farligare förstörelseredskap än han
själv någonsin trott eller velat. Det är min
uppfattning, att, om min far velat använda
blott en ringa del av sin enastående makt
över ryska själar till ett arbete för förnuftiga
och fredliga reformer av ryskt samhällsliv,
om han icke blott kritiserat utan sökt
förbättra samhällslivets former, då hade
Ryssland av i dag varit ett annat än det är, och
millioner människoliv skulle icke ha offrats
förgäves. — Till vilken hög kulturnivå etl
fredligt och förnuftigt samhällsarbete kan
föra ett folk, bordeAian ju ha lärt bland
annat av det gamla Sveriges exempel . . .
Men det är ju icke Leo Tolstoys fel, att
hans grundidéer icke blivit tillräckligt
förstådda och att en del av hans tankar
missbrukats. Låt oss hoppas, att det skall bli en
ny rysk generation förunnat att bättre förstå
hans egentliga avsikter, att bättre följa den
kärlekens religion, för vilken han kämpat och lidit.
Från ryskan av Nikita Tolstoy.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
