Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermann Hesse: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TYSKA BÖCKER
Västerlandet och Fjärran Östern. Med sådan
metod skildrar Gunderts bok Japans religioner
i historisk framställning, och han går ända
fram till våra dagar. På slutet kommer en
statistik över religioner och sekter, byggd på
officiella siffror av år 1933; där finner man
förtecknade alla Japans religioner och
helgedomar, från shintoismens och buddhismens
millionsiffror ned till de kristna
konfessionernas och sekternas obetydliga medlemsantal.
Boken är utstyrd med bilder och kartor. Den
kommer att finna läsare icke endast bland de
lärde. I betraktande av den roll, som Japan
spelar i världen, kommer säkert mången, som
annars icke precis föredrar religionshistoria
som lektyr, att intressera sig för detta folks
andliga utvecklingshistoria, där man kan
iakttaga en så förvånande och instinktivt säker
förmåga att tillägna sig och självständigt
omskapa främmande kulturer.
De som älska aforistisk visdom vill jag
rekommendera en spirituell bok, ”Das
Gäste-buch” av Hans Albr. Moser (Hubsr und Co.,
Frauenfeld und Leipzig). Egentligen är det
en samling av aforismer, av goda och väl
formulerade infall, i vilka en lätt skeptiskt
färgad, resignerad men tapper livsvisdom
dominerar. Det förefaller emellertid, som om
författaren av dessa kloka och delvis kvicka
ting under årens lopp skulle ha själv
utvecklats. Han kretsar i allt trängre ringar kring
dödens problem och närmar sig alltmer en
from metafysik. Att ge dessa infall formen av
en gästbok är en lustig idé, som emellertid
har genomförts litet klumpigt och stelt. Den
vise, docerande värden, som lägger fram
sin gästbok för gästen, är betydligt mindre
levande gestaltad än de flesta aforismerna
själva. Man må emellertid icke av denna rent
yttre brist låta sig skrämmas från att avnjuta
boken.
En god och gedigen biografi är Werner
Milchs ”Sophie La Roche, die Grossmutter der
Brentanos”. Från Goethes ”Dichtung und
Wahrheit” minnas vi den underliga historien
om hur greve Stadion uppfostrade sin
sekreterare — som var hans naturlige son — till
diplomat och människokännare: i tre år lät
han ynglingen i ministerns namn skriva en
stor mängd brev av ekonomiskt, politiskt och
galant innehåll — till ministrar, sändebud,
furstar och furstinnor, till supplikanter och
gynnare — brev, där man gratulerar till ett
bröllop, varnar för krig eller för skulder, tar
emot eller skänker bort pengar eller hycklar
kärlek; högst lärorikt måste det ha varit för
den unge mannen, som skulle uppfostras till
världsman, att ta del av furstarnas,
världsdamernas, affärsmännens och diplomaternas
svar, en mångsidig och raffinerad skola. På
sin tjuguförsta födelsedag fick sedan den unge
mannen av greve Stadion ett skrivbord, i vilket
han återfann alla de brev han skrivit —
förseglade: ■ de hade aldrig avsänts, de hade
endast varit stilövningar, och svaren hade
greve Stadion själv satt ihop. Denne unge
man hette La Roche och blev gift med Sophie
La Roche, en dam från Augsburg, vilken
tidigare hade varit förlovad med en italiensk
läkare och därefter med sin kusin, den unge
diktaren Wieland. Denna dams liv har Werner
Milch berättat i sin bok. Hennes vänskap med
Wieland varade hela hennes liv, Goethe var
hennes gäst och hyllade henne som ”Marna
la Roche”, hennes hus och hennes salong voro
berömda, hon själv var liksom maken litterärt
verksam och var länge berömd som
romanförfattarinna, men hon glömdes redan under sin
livstid. Genom sin dotter, som spelade en roll
i den unge Goethes liv, blev hon de geniala
barnen Brentanos mormoder. Goethe har yttrat
sig mycket respektfullt om henne, låt vara att
han vid andra tillfällen talar ganska avvisande
om hennes senare böcker. Sophie La Roche
hade sin tids problematik inom sig (hon var
född 1731). Spänningen mellan förnuft och
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
