Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermann Hesse: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMANN HESSE
känsla, dragningen till det svärmiska och
lusten att spela världsklok, som utmärkte
henne, samt hennes ständiga umgänge med
betydande intellektuella ingav henne lust att
— låt vara dilettantiskt — själv bli författare.
Hennes natur är emellertid kvinnlig, hjärtlig
och hängiven, och den förstördes aldrig av
världsliga bekymmer eller av den roll hon
ansåg, att hon borde spela. Efter många
besvikelser — både i fråga om kärlek och i fråga
om yttre ting — blommar hon en sista gång
upp som de vackra, underbara och geniala
barnen Brentanos mormoder.
Av Rilkes brev har utkommit ett sjätte
band, ”Briefe an Muzot” (Inselverlag). Muzot
är namnet på det lilla och gamla slott i
Wallis, där Rilke bodde de sista åren. Jag har
nyligen i denna tidskrift talat om Rilke; det
må därför för denna gång vara tillräckligt
med denna hänvisning till det just utkomna
bandet.
När man läser Rilkes brev stöter man här
och där på namnet Rudolph Kassner, som
Rilke satte stort värde på. Denne Rudolph
Kassner har i trettio år publicerat en liten rad
betraktelser och böcker, som den stora
publiken alls icke känner till, men som ett litet
antal läsare uppskatta i hög grad, därför att
de rymma en ovanlig andlig kraft, en enveten
och originell förmåga av världsåskådning och
världsförklaring. Denne sene lärjunge till
Platon kallar sig fysiognomiker och utgår
gärna från gestalten, från det synliga och
rumsliga; därifrån utstrålar i hans
abstraktioner en charm av färg och djup. Hans
skrifter äro delvis improviserade och litet lösa
men till största delen alldeles ovanligt knappa
och rätt svårlästa. Även hans nya, vackra och
djupsinniga skrift tillhör de svårlästa, vilkas
alfabet och syntax läsaren måste lära sig,
innan han börjar läsningen. Den heter
”Be-trachtungen über den Ruhm, die Nachahmung
und das Gliick” (R. Oldenbourg, München).
Med hjälp av de begrepp, som nämnas i titeln,
vill författaren karakterisera den antika, den
kristna och den moderna kulturen och
själs-typen och jämföra dem med varandra. Det är
betecknande för denne lockande men
svårtillgänglige, ”synskt” begåvade men samtidigt
litet skygge författare, att det i hans korta,
knappa betraktelser ständigt förekommer satser
som denna: ”Här skulle, om utrymmet tilläte,
mycket vara att anföra ...” I själva verket är
det naturligtvis ingen som inskränker
författarens utrymme; ingen människa hindrar honom
att skriva hur utförligt han vill. Men saken är
den, att han inte vill; han vill hålla öppen en
klyfta mellan sin och genomsnittsmänniskans
tankevärld; detta är hans fulla rätt, man kan
bara beklaga, att han liksom koketterar
därmed.
Ett band dikter, som genom en ovanligt
vacker och rik utstyrsel även vänder sig till
bibliofilerna, är ”Die goldene Horde” av
Alex. Lernet-Holenia. Denne författare
uppvisar en märklig blandning av instinkt och
virtuositet, av diktande spontaneitet och
teknisk skicklighet; i hans händer får även det
mindervärdiga ett skimmer av sol och även
det ädla en glans av talmi. Uppenbarligen är
han alltför talangfull. Kan man då vara för
begåvad? Ja, begåvningen måste förenas med
karaktär, kraften med tukt; mot lättheten och
produktionsförmågan måste svara vissa
hämningar, som hålla vågskålen rätt. I ”Die
goldene Horde” liksom i alla andra böcker av
denne österrikiske diktare finner man mycket
vackra saker vid sidan av alltför lätta,
sensation bredvid verkligt djup — det allra
vackraste är en scen, skriven för att hedra R. M.
Rilke vid hans död. Den dyrbart tryckta
boken har utkommit på Herbert Reichners
förlag i Wien.
En ny roman av Mathilde Lichnowski —
den heter ”Delaide” och har utsänts av
S. Fischer, Berlin — hälsar man med glädje.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
