Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Wells’ självbiografi - Anmälda böcker - H. G. Wells, Försök till självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WELLS’ SJÄLVBIOGRAFI
läggande klasskamp. Hans omdöme om Maxx
är hårt:
”Störta det kapitalistiska systemet (som
aldrig varit ett system) var denne begränsade,
egocentriske och skadeglade teoretikers enkla
universalmedel. Hans inskränkta hat till
bourgeoisien gränsade till mani. Skjuta skulden på
någon annan och bråka, när det går galet, är
den enkle mannens natutliga inställning till
svårigheter över hela världen. Marx skänkte
den billigaste och lägsta av alla mänskliga
impulser laternan av en pretentiös filosofi. —
Marxismen är en försvagande själslig
epidemi av ondska, som människosläktet råkat
ut för i sin svåra och invecklade kamp för att
komma ur de förbrukade sociala
förhållandena fram till en ny tingens ordning.”
Wells menar att klasskampsläran
steriliserat socialismen för ett halvt århundrade och
att vi skulle vara närmare en sunt organiserad
världsordning i dag, om Marx aldrig blivit
född. Men hur kunde vi fatta allt detta,
utropar han, ”när vi gingo långa vägar genom
Londons nattliga vinterdimma, belyst av
gatornas gaslågor, för att applådera Morris och
Shaw och Wallas och alla de andra, som
skulle visa oss vägen till sitt tusenåriga rike?”
Högst intressant är Wells’ berättelse och
omdöme om den väldige tidningskungen,
Times’ slutlige ägare, lord Northcliffe. Han
råkade honom nämligen som pojke i en av de
privatskolor, vari Wells undervisade. Alfred
Harmsworth var enligt honom en av dessa
medelmåttiga, tungrodda och godlynta gossar,
som efter en resultatlös skolgång bruka hamna
i någon enklare anställning. Men
skolföre-ståndaren sökte liva hans intellektuella
intresse med att uppmuntra honom i utgivandet
av en hektograferad skoltidning. Harmsworth
fortsatte den i skolan inslagna banan med att
starta en högst enkel publikation i tanke att
förtjäna några hundra pund. Men en ny
köpkrets hade växt upp. Resultatet överträffade
alla drömmar. Man hade väntat sig några
tiotusen och man fick millioner läsare.
Harmsworth och hans bror Harold förvärvade
tidning efter tidning. Men de saknade alla
sociala, kulturella och politiska intressen.
”De voro blinda som kattungar för dessa
sidor av livet.” Northcliffe insåg dock
småningom med en blandning av häpnad och
ängslan, att en stor tidningskung, vare sig han
vill eller inte, var en person med ett oerhört
ansvar i världen. Denna ansträngning, stegrad
under världskrigets år, att efter decennier av
triumferande puerilitet ådagalägga en vuxen
mans hållning och tänkesätt bröt enligt Wells
i förtid ned hans liv.
Hade Englands skolundervisning varit bättre,
så skulle, menar Wells, som alltid uttalar
tydliga omdömen, inte dess möjligheter till
världsvälde så hastigt vissnat ned.
Wells förråder, medvetet och omedvetet,
överallt på det mest obesvärade sätt sitt
ursprung. Han är en genial engelsk
medel-klassare, en londonpojke. Man kan disputera
med honom, men han är bestickande i sin
trygghet, sin öppenhet och sin idealitet.
Kanske han inte skall vara så sträng mot de
lon-donska tidningarna, ty det är av deras stil
han lärt i sin ungdom och därmed skapat sin
framgång. Han är ett stycke av deras själ i
en högre dignitet. Den lilla interiören och
den vida utblicken blandas i hans bok som
de blott kunna göra hos en världsstads son.
Historierna om det fattiga och hederliga
träd-gårdsmästarhemmet, om brodern som blev
gårdfarihandlande med klockor, om hans
första äktenskap med den snälla kusinen
med de förståndiga men begränsade vyerna,
om hans besynnerliga lärarverksamhet, allt
ger nya underrättelser om den engelska
småborgarvärld, där det vardagliga trivs
bredvid det pittoreska, kanske det groteska, och
varom stora romanförfattare en gång förtalt.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
