Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Elin Wägner, Vändkorset, anmäld av Margit Abenius - Irja Browallius, Josef gipsmakare, anmäld av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
IRJA BROWALLIUS
förmår inte erkänna sin missunnsamhet mot
hustruns framgångar och hustrun saknar
intuition att hjälpa honom. Där viner de
hud-flängande replikerna. När den ena talar om
Gud svarar den andra med biologi.
Huvudhandlingen är ohygglig, och intrycket
mildras knappast av de många torroliga
biepisoderna. Även om ingen detalj är osannolik
— livet kan naturligtvis gestalta sig
melodramatiskt och sensationellt — så kan man ändå
inte värja sig för en overklig skräckkänsla,
och man frågar sig, om inte Elin Wägner
såsom spelets suveräna inventor plågar sina
människor intill hjärtlöshet och över
bristningsgränsen. Romanens fördärvbringerska,
den sköna och anständiga Regina Montan,
dubbelvarelsen med stäckta vingar, vars öde
författarinnan ger med inspiration, blir skymfad
över gränsen för det tolerabla och kallar
minuterna efteråt skymfaren för ”älskade”.
Det stämmer kanske med hennes psykologiska
typ, men det är så ovidkommande skildrat och
utan deltagande, att intrycket blir kusligt.
Men å andra sidan — vilken stor tro på det
goda hos människan, på undrets och
omvändelsens makt. Människoförakt finnes icke här.
Den av högspänning vibrerande boken har
ett stort galleri av människor, där samtliga
verkar eggande och intressanta och de flesta
levande (utom kriminalkonstapel Språng, som
i väl hög grad verkar framdrömt komplement
till doktor Udd). Fröken Leontine Klintin till
exempel, i sin röriga handelsbod, med sina
grafologiskt och stilistiskt märkliga brev, är
ett fynd.
När ”Vändkorset” slutar har romanens
sociala konflikt löst sig i harmoni men många
individuella problem kvarstår olösta.
Gåtatorp är församlat på en begravning. ”Vad ljus
över griften” tonar över gravplatsen, men inte
alla hjärtan stämmer in i sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
