- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
266

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - John Landquist: Psykologiens forskningsgrenar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOH N LANDQUIST

funnit ett säkrare medel än tidigare fanns
att skilja dementa från själsfriska, den svaga
intelligensen från den normala, den har
visat intelligensens utveckling hos barnen i
intelligensåldrarna, och den har därmed gjort
beaktansvärda rön för undervisningen. Den
har vidare stött på gränserna för sina metoder,
och de insiktsfulla bland
experimentalpsyko-logerna ha behjärtat dessa erfarenheter. Gång
efter annan möter man i den nyare
experi-mentalpsykologiska litteraturen erinringar att
alla intelligensprövningar måste jämföras med
lärares, föräldrars och uppfostrares omdömen.
Siegvald erinrar att vad man med
undersökningar om det psykiska utvecklingsförloppet
hos gossar och flickor under skolåldern når
endast är ett närmevärde och att om de
kvantitativt mätbara differenserna äro de lättast
tillgängliga, så finnas kvalitativa differenser,
som i många fall undandra sig kvantitativ
bestämning och likväl kunna vara de
viktigaste.1

Men vad betyda dessa erinringar ? De betyda
att man driver humanistisk helhetsforskning
med inslag av naturvetenskaplig metodik,
vilkas resultat dock aldrig få vara de ensamt
bestämmande. Matematiken har här betydelse
såsom en överskådlig och — med iakttagande
av tillhörande kritiska förbehåll — praktiskt
brukbar framställningsform för vunna
resultat, men den har icke den vetenskapliga
betydelse som den har för
naturvetenskaperna. Man kan icke bygga katedraler av
statistik, utsirade med algebraiska formler, med
anspråk på naturvetenskapligt exakthetsvärde,
på grundvalar, som uteslutande äro
ungefärliga beräkningar, blandade med subjektiva
värderingar och som dessutom kunna ändras
på grund av inflytande från annat håll i den
psykiska strukturen. Framstående europeiska
experimentalpsykologer varna också för en

1 I Arkiv för psykologi och pedagogik, 1927, häft
1—2.

överdriven tilltro till de matematiska
operationerna. Stern erinrar att när varianterna en
gång uttryckts i tal, så förråda de inte mer
sitt ursprung; de verka som exakta enkla
värden och locka lätt till matematiska
slutledningar av en subtilitet, som inte har rätt
grundval i materialet, och Bobertag påpekar
att man i intelligensprövningen som i varje
annat tema av den tillämpade psykologien
löper fara att förlora sig i en steril
pseudo-exakthet med kurvor och tabeller; vad
mestadels också sker, tillägger han.

De erfarenheter intelligensprövningen gjort
ha motsagt dess föreställning om att
experi-mentalpsykologien skulle kunna arbeta som
självhärlig naturvetenskap. De ha hänvisat
den att söka stöd hos den medicinska och
den humanistiska psykologien och hos den
praktiska människokunskapen. Men det är av
vikt för den experimentalpsykologiska
forskningens framtid, att dessa erfarenheter föra
den till självbesinning som vetenskap. I annat
fall kommer den att isolera sig som en
kuriositet och som en skenvetenskap. Fortsätter den
att vilja göra sig gällande som
naturvetenskap och fattar kvantitetsbestämningen av
själslivets företeelser som den enda
vetenskapliga, så blir den ofrånkomliga följden den,
som också amerikansk psykologi dragit, att
den ägnar sig åt spekulationer om Aristoteles’
intelligens fortfor att växa tills han blev
trettio år eller längre.

Frågan om psykologiens egenskap av
naturvetenskap tillspetsas i den yttersta frågan,
om psykologiens möjlighet att profetera om
psykiskt liv. Då må sägas: det är icke
önskvärt lika litet som det är möjligt att utöver
vissa gränser kunna förutse. I denna frågas
brännpunkt mötas livets och det
naturvetenskapliga tänkandets anspråk. Givetvis avgår
därvid livet med segern. Det är endast
önskvärt att kunna förutse så långt att man kan

266

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free