Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - John Landquist: Psykologiens forskningsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGIENS FORSKNINGSGRENAR
förebygga livets olyckor, hämning, nedgång
och död. Men det är icke önskvärt lika litet
som det är möjligt att förutse livets och
kulturarbetets skapande verksamhet.
Vetenskaperna om livet och särskilt psykologien kunna
endast så behålla sitt öppna, känsliga och
friska skick, om de respektera denna andens
egenart av skapande. Psykologien har visser-
ligen en del av sin vetenskapliga uppgift
i strävan att förutse och förebygga en
ogynnsam utveckling och ogynnsamma öden. Men en
stor del av dess uppgift ligger på samma linje
som de historiska vetenskapernas: det är den
uppgiften att utöva ett riktande, renande och
vägledande inflytande genom att utreda och
beskriva sanna förhållanden om personligt liv.
III.
MEDICINSK PSYKOLOGI
Det är icke den experimentella psykologien
som i nutiden berett psykologien dess stora
framgångar. Det har varit den medicinska
psykologien förbehållet. Den intar för
närvarande en dominerande ställning på det
psykologiska forskningsfältet. Möjligheten av
denna framgång är angiven i den sats,
varmed Karl Jaspers inleder sin
"Psychopatho-logie": "I den praktiska psykiatriska
verksamheten är det alltid fråga om enskilda hela
människor."
Den experimentella psykologien kan icke
undersöka den hela människan av den
anledningen att deita objekt icke är tillgängligt
för denna forskningsgren. Ingen normal
människa erbjuder sina inre sammanhang för
experimentalpsykologen. Men till läkaren går
den sjuke för att bli botad. Det är det
tvingande intresset att söka hälsa, som lett till
människomaterialets utlämnande. Utan detta
bjudande praktiska motiv, denna nöd skulle
aldrig människomaterialet ha förbehållslöst
erbjudits åt den psykologiska forskningen.
Här har man också förklaringen till att den
experimentella psykologien blivit så
övervägande intellektualistisk och huvudsakligen
sysslat med förnimmelselivet och
intelligensen. Ty dessa äro de neutrala delarna av
själslivet. Först för den medicinska
psykologien öppnade sig av angivna skäl de mera
ömtåliga delarna av själslivet, känslo- och
viljelivet till fri undersökning.
Det märkvärdiga inträffade nu, att medan
humanisterna stodo förlägna inför anspråken
att psykologien skulle göras till en
naturvetenskap, ja, till och med övervägande personer
med humanistisk utbildning blevo de ivrigaste
försvararna av dessa anspråk och började
arbeta i föreställningen att driva
naturvetenskap, så blev det just de naturvetenskapligt
utbildade psykopatologerna som i vår tid från
skilda utgångspunkter skulle hävda helheten,
sammanhanget, till och med
ändamålsbestämdheten i själslivet, de synpunkter alltså, som
eljest äro eller borde vara den humanistiska
psykologiens centrala uppgift inom
psykologien.
Detta ståndpunktstagande berodde
naturligtvis icke på några filosofiska principer eller
moraliska värderingar. De medicinska
psykologerna ha tvärtom över lag förhållit sig
strängt avvisande mot sådana i den
vetenskapliga verksamheten. Men det var ett på den
medicinska erfarenhetens väg vunnet
forskningsresultat, som de insågo sig nödgade att
erkänna. För psykiatrien i dess psykoterapeu-
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
