295 (Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för McKay de idéer den förre lanserat i
Niagararörelsen vida längre än Du Bois, vilken
endast avsåg att skapa en bättre ställning för
rasen inom det kapitalistiska samhällets gamla
ram. — En strävan som ju också delvis lyckats,
bland annat i att föra fram inom de färgades
värld ett skikt av inflytelserika, förmögna och
konservativa negrer, som en av de färgades
yngre författare kallat "la bourgeoisie noire".
McKays opposition mot detta skikt och det
element av fristående, radikalt
samhällstänkande han införde i de färgades hittills med
rasproblemen intensivt upptagna litteratur
länkar honom samman med de yngre
författare, vilka i en genom krisen alltmera
proletariserad negervärld vända sig bort från
"la bourgeoisie noires" mera moderata
samhällssyn. Det finns ingenting moderat hos
Claude McKay. Rasens nya självmedvetenhet
blir hos honom till brinnande stolthet, sådan
som talar ur hans med rätta berömda dikt
"Africa":

— — —
The years roll by, thy sphinx of riddle-eyes
Watches the mad world with inmobile lids.
The Hebrews humbled them in Pharaoh’s name.
Cradle of power! Yet all things were in vain!
Honor and Glory, Arrogance and Fame!
They went. The darkness swallowed thee again.
Thou art the harlot, now thy time is done
Of all the mighty nations of the sun.
— — —

I sina böcker, av vilka "Harlem Shadows"
(1922) och "Home to Harlem" (1922) äro
de bäst kända, använder han med stor
skicklighet ett så pass inkongruent medium som
sonettformen för den fascinerande blandning
av bitterhet, cynism och rasstolthet, vilken
utmärker denne högreste jamaicaneger.

Den redan omtalade bojkotten mot de
färgades intrång på teaterområdet hade ju för
länge sedan visat med vilken lätthet den vita
rasens misstänksamhet och fruktan vaknade
så snart de svarta begynte nå en viss
självständighet.

COUNTEE CULLEN

Då nordstaterna efter kriget liksom vaknade
upp för den svarta invasion av över en och
en halv million, vilka under krigsåren
invandrat till Norden, kom det till en tid av
svår panik, då "den röda faran" satte upp
hela Amerika mot något så litet rött som
den tidens negrer, och Ku-Kux-Klan jagade,
brände och lynchade dem över alla staterna
till Guds och hundraprocentamerikanismens
ära.

Nu, under depressionen och sedan de svarta
ovedersägligen radikaliserats, har deras
ställning inom den amerikanska industrien hastigt
ytterligare försämrats. Hur mycket på nåder
de leva ser man bäst på att det alltid är de
svarta arbetarna, vilka först bli avskedade och
sist få hjälp! De och deras rasbröder i Södern
veta också med sig att de alltjämt stå utanför

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/blm/1936/0307.html

		Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 / 295 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|