Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagens råmärken. De få ej besöka samma
hotell, restauranger och skolor som de vita,
i synnerhet nere i Södern, där de också måste
flytta sig i särskilda kupéer och spårvagnar.
En vit mans eller kvinnas vittnesbörd inför
lagen är ännu alltjämt mera värt än flera
negrers, och framför allt äro dessa ju aldrig
säkra för lynchningsfaran; nävrätten träder
i deras fall alltid lätt i den lagliga
rannsakningens och domens ställe. I en statistik,
vilken en av New York-negrernas
sammanslutningar publicerat över lynchningar — 3 244
under de trettio år statistiken omfattar — ha
2 522, alltså mer än två tredjedelar, haft
färgade till offer. Detta de vitas hat, som
Claude McKay talar om i sin diktning, är
alltså en fruktansvärd verklighet. Men där de
flesta av mellangenerationens författare, som
till exempel Du Bois och Angeline Grimke,
oförmedlat vädja till det sociala samvetet,
åstadkommer Claude McKay, då han närmar
sig rashatets problem, en på en gång så
verkningsfull propaganda och ett så skarpt
konstverk som "The Lynching":
— — —
Day dawned and soon the mixed crowds come to view
The ghastly body, swaying in the sun:
The women thronged to look, but never a one
Showed sorrow in her eyes of steely blue;
And little lads, lynchers that were to be,
Danced round the dreadful thing in fiendish glee.
— — —
DET SVARTA FINGRET.[1]
Jag har just sett en fager syn,
högtidligt stilla stod den
mot den aftonklara skyn:
en hög mörk cypress,
likt ett svart finger,
pekande uppåt.
Säg, vackra finger,
varför är du svart?
Och varför pekar du uppåt?
MEMORY.
What need have I for memory
When not a single flower,
Have bloomed within Life’s desert
For me one little hour?
What need have I for memory?
Whose burning hours have met
The course of unborn happiness
Winding the trail regret?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
