Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 4. April 1936
- Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
utbredning, den andliga kulturen och så vidare
under de väldiga tidrymder, cirka tiotusen år,
i vilka människor bebott vårt land. Det är
människorna själva läsaren följer i deras
kamp för tillvaron, deras levnadsvillkor, som
växla med klimatets växlingar, deras beroende
av högre makters godtycke, deras
framåtskridande under tider då förbindelserna med
andra folk äro öppna, deras tillbakagång då
folket sluter sig inom sig sj älvt och isoleras —
historiens ständiga kretsgång och av tid och
rum oberoende lagar.
Den senare forskningens resultat ha fått sig
en riklig plats tillmätt. Då det gäller problem,
som just nu äro i stöpsleven, och de äro
talrika, intager författaren, som själv i
fackpressen med stor idérikedom behandlat snart
sagt alla forskningens områden, en subjektiv
och stundom kanske väl kategorisk ställning.
På ett ypperligt sätt är det rika materialet
bemästrat och trots de mängder av fakta som
hopats fyller arbetet de oeftergivliga kraven
på ett populärvetenskapligt arbete — boken
är vederhäftig, välskriven och rolig.
*
Nästan samtidigt med Lindqvists orientering
kom ett större sammanfattande arbete i ämnet
av Uppsaladocenten Gunnar Ekholm,
"Forntid och fornforskning i Skandinavien". Trots
att vi i år kunna fira hundraårsjubileum av
den nordiska fornforskningen såsom
systematisk vetenskap — år 1836 utgav
museiförestån-daren Christian Jürgensen Thomsen i
Köpenhamn sin grundläggande skrift "Ledetraad til
Nordisk Oldkyndighed" — är Ekholms arbete
den första, större framställning i vilken
fornforskningen landvinningar i hela
Skandinavien behandlas i ett sammanhang. Genom
att endast bläddra i boken och se på
bildmaterialet får man omedelbart ett mycket
starkt intryck av vad denna uppläggning av
materialet betyder.
Man kan följa de stora kulturströmningar
under skilda epoker, som alltid, med några
få undantag, gå från söder mot norr, se hur
dessa stundom färgat Skandinaviens kultur
enhetlig, under andra tider endast nått eller
förmått sätta sin prägel på vissa områdens
kultur. De landgränser, som nu skilja Nordens
folk. ha sällan under längre avlägsna tider
utgjort kulturgeografiska gränser, Sydsverige
är tidvis färgat av den ödanska kulturen,
Västsverige har större beröring med Danmark f. a.
Jylland än med Östsverige, stundom äro delar
av Nordsverige influerade från norskt håll,
under andra tider gå impulserna i motsatt
riktning. Genom att hela Skandinavien behandlas
i detta arbete kan vårt folks utveckling under
dessa avlägsna årtusenden ses i ett större
sammanhang och bakgrunden till skandinavismens
idé framträder på ett konkret vis.
I många avseenden är Ekholms bok den
diametrala motsatsen till Lindqvists, vilket till
stor del beror på de olika utgångspunkter
författarna haft, Lindqvist att giva en kortare
orientering i ämnet, Ekholm att lämna en
fyllig bild av vår forntid och fornforskningens
arbete. Av en ytterst sträng objektivitet är
Ekholms arbete präglat, fynd, fornlämningar
och forskares verk och åskådningar äro
omsorgsfullt framlagda (ehuru vissa smärre
detaljfel smugit sig in i det stora materialet)
och ledsagade av ett allsidigt och
utomordentligt vackert bildmaterial. Denna objektiva
inställning ger emellertid ringa plats för
författarens egen syn på problemen och den
tvingar läsaren att själv taga ståndpunkt till
de refererade åsikterna, vilket för den som
ej är fackman måste vara synnerligen svårt.
Han måste eggas till vidare studier i den
rikhaltiga litteratur författaren anför. När de
många hypoteser som framställts och
kullkastats av fornforskningens målsmän under ett
sekellångt arbete, passera revy inför läsaren,
får han ett starkt intryck av hur svårt det
måste vara att tolka de äldsta, nästan
oläsliga bladen av vårt folks historia.
Holger Arbman
Danska memoarer
N. NEERGAARD: Erindringer. Fra
Ung-domsaarene og fra mit offentlige Liv
1854—94. Gyldendalske Boghandel.
Köpenhamn 1935.
Här i Norden äro vi inte alltför bortskämda
med litterata politiker. Memoarer och
dagböcker stå inte högt i kurs hos dagens
statsmän. Det är därför med särskild glädje som
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0329.html
