Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
man tar del av de memoarer som föreligga
från Venstres siste store ledare Niels
ISeer-gaard. Boken har blivit en av fjolårets stora
litterära händelser i Danmark och detta med
ali rätt. Neergaard har sedan länge stått i
främsta rummet bland nordiska
samtidshistoriker. Hans stora verk "Under
Junigrund-loven" har även i Sverige funnit läsare och
beundrare.
Den dominerande roll, som Neergaard
spelat i dansk politik från omkring
sekelskiftet fram till 1929, då han lämnade
Mad-sen-Mygdals ministär som finansminister efter
att tidigare i två repriser ha varit statsminister,
gör att hans anteckningar från ungdomsåren
och den första tiden som aktiv politiker få
den största betydelse som källa till Danmarks
historia under det sista halvseklet. Som
gammal historiker av facket har Neergaard
utarbetat sina memoarer med den största
omsorg. I sitt förord talar han om, att han ända
sedan barndomen bevarat alla brev och under
hela sin långa politiska karriär fört
noggranna anteckningar.
I den del av memoarerna, som nu
föreligger, tilldrar sig kanske intrycken från
studieåren i Tyskland, Frankrike och England
den främsta uppmärksamheten. Det är hela
åttiotalets europeiska politik som här rullas
upp och kommenteras av en stor historiker
och framstående statsman. Neergaards hela
politiska inställning har rönt starka intryck
från England och särskilt av Gladstones
liberalism. Läsaren får en levande föreställning
om, hur mycket Gladstone betytt även för
liberalismen här hemma i Norden.
"Då jag första gången såg Bismarck",
berättar Neergaard, "var mitt första intryck en
känsla av motsträvig hänförelse, jag
imponerades av mannens storhet, av att naturen själv
så tydligt präglat honom till härskare, men
jag strävade emot, ty jag hade i minne allt
blod och elände, som låg bakom. Med
Gladstone var det helt annat. Man tänker först:
Herregud, är det Gladstone, men när man
sedan tänker efter, att inte en enda av de stora
reformerna, som är Englands stolthet,
genomförts utan hans kamp under långa nätter i
parlamentet och att det är genom hans
uppslitande arbete för framåtskridandet som han
blivit den magra, hopsjunkna gubben, då fylls
man av en beundran som man helt måste ge
sig hän åt, för man vet, att det finns ingen
blodig revers att se tillbaka på."
Men Neergaards memoarer ge inte blott
porträtt av Europas stora statsmän under det
slutande adertonhundratalet. De äro också en
skildring av partiet Venstres kamp om
makten i Danmark. Det är förvisso inte något
uppbyggligt parlamentariskt skådespel. Berg,
Hørup, Holstein och bröderna Brandes strida
om ledarställningen och med partiets
sammanhållning är det inte mycket bevänt. Neergaard
själv spelade i alla dessa våldsamma
personliga motsättningar den förmedlande rollen
och han kan till stor del ta åt sig äran av
ministären Estrups störtande och återgången
till de konstitutionella formerna. Memoarerna
sluta med "Forliget" 1894 och läsaren endast
hoppas på en ny volym av den danska
politikens grand old man. Med den nu
föreliggande delen har Niels Neergaard visat att det
åtminstone finns en nordisk statsman som
besitter förmågan att skriva en ibåde litterärt
högtstående och historiskt betydelsefull bok.
Bo Enander
Den stora planen
Den stora planen. Ordning och intelligens
i naturen. Av fjorton vetenskapsmän.
Inledning av Knut Lundmark.
Översättning av Ebbe Linde.
Natur och Kultur. 6: —.
Ett förra året på engelska utkommet
enquëte-verk, där fjorton vetenskapsmän —
huvudsakligen naturvetare av olika specialisering, samt
ett par psykologer — framlägga sin
världsbild, framför allt sin ställning till
materialism eller idealism, i det de besvara
redaktionens fråga om "vilka tecken som synas
peka på en högre intelligens bakom naturen".
Det hade varit önskvärt, om detta faktum
framgått av något redaktionellt förord; nu antydes
det endast helt en passant mitt inne i en av
uppsatserna. Uppenbart har vidare
redaktionen endast begärt (eller i alla händelser
endast använt) bidrag av personer med en
klart idealistisk orientering, en jakande
inställning till den fråga, som skulle besvaras.
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>