Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Samlingen är därför intet allsidigt valt,
representativt uttryck för den nutida vetenskapliga
opinionens ställning till dessa frågor, utan
uttrycker åsikterna hos en, visserligen mycket
betydande och synbarligen växande, fraktion
bland vetenskapsmännen. Detta faktum är på
intet sätt någon brist, tvärtom: ett samlat
uttryck för olika specialiserade talesmän för
denna riktning är ytterst välkommet. Men ett
uppenbart fel är att detta icke påpekats
redaktionellt, särskilt när det som här gäller ett
populärt arbete, vars läsekrets icke kan
förutsättas vara tillräckligt insatt i förhållandena.
I fråga om ämnesvalet är boken, som sig
bör, mångsidig; i fråga om bidragens kvalitet
tyvärr mycket ojämn. Bäst hade otvivelaktigt
varit, om var och en från sitt forskningsfält
lagt fram de fakta, som icke synas stå i
överensstämmelse med en rent
mekanistisk-materia-listisk världsförklaring, och därtill fogat sin
subjektiva trosbekännelse, eventuellt också sin
allmänna naturfilosofi. Som det nu är, ligga
emellertid i de flesta uppsatserna fakta
inbakade som russin i en — mer eller mindre
ogräddad — pudding av allmän
naturfilosofi. I alltför stor utsträckning behandlas
alltså nästan samma ämnesområden, utvecklas
samma naturfilosofiska och kunskapsteoretiska
argumentering av flera bidragsgivare eller
rentav de flesta. Men endast ett par av dem
äga de kvalifikationer som tänkare att deras
filosofi blir matnyttig. Därtill kommer i
många fall en alltför rik skörd av sådana
missvisande eller rent felaktiga sakuppgifter,
vilka äro så svåra att undvika, när en
författare ger sig utanför sina egna marker.
Det är omöjligt att i en relativt kort
anmälan gå ih på systematisk detalj kritik.
Tveklöst sämst är enligt anmälarens
uppfattning kapitlet "Jorden, människans hem" av
B. Willis. Den bild av jordens och livets
uppkomst och utveckling, som författaren där
utan egentliga reservationer framlägger, är
okritiskt hopsatt av synnerligen osäkra
hypoteser eller rena hugskott. Sakligt och
tankemässigt relativt svaga förefalla också
"Enhetlighet och förnuft i naturen" av D. F.
Fraser-Harris och "Naturens mysterium" av F.
Young-husband — vilket dock inte utesluter, att
också där hittas bra partier. Bäst, enligt
anmälarens mening, äro Metcalfs och Dieschs
artiklar, "Naturens förnuft och
planmässighet" och "Materialismens sammanbrott". Den
senare är väl den naturfilosofiskt starkaste —
men Hans Diesch är också till professionen
nästan ännu mer filosof än biolog. I
objektivitetens intresse bör nämnas, att hans biologiska
världssyn också mött mycket stark fackkritik.
I och för sig är det lyckligt, att den svenska
allmänheten genom föreliggande bok
ytterligare får klart för sig, hur den nutida
naturvetenskapens arbetare frigjort sig från
materialismen, får del av den icke avvisande eller
rentav positiva inställning de intaga till
föreställningen om en självständig andlig
verklighet, eller den andliga verkligheten som det
djupast verkliga. Detta hindrar inte, att man
kan bli betänksam ifall genombrottet skulle
bli alltför lättvindigt, ske med okritiskt
underskattande av problemets oerhörda omfattning.
Här om någonsin gäller satsen om den
lättköpta segerns farlighet; detta särskilt i fråga
om de positiva argumenten för en
spiritua-listisk, idealistisk, vitalistisk
världsuppfattning, vad man nu vill kalla den.
Ännu har inte utvecklingen förminskat
aktualiteten hos Schillers epigram
"Natur-forscher und Transcendentalphilosophen":
Feindschaft sei zwischen Euch! Noch kommt das
Bündniss zu frühe;
Wenn Ihr im Suchen Euch trennt, wird ersl die
Wahrheit erkannt.
Låt oss sluta med ett citat ur artikeln
"Anpassning i växtvärlden": "Finns det då
något förnuft bakom tillvaron? Vetenskapens
fakta giva oss ingen rätt att svara nej. —
Tvärtom finns det åtskilliga fakta, som göra
teorien om ett omfattande förnuft bakom eller
inneboende i naturen till en vetenskaplig
hypotes, fullt värd att tagas på allvar. — Jag
har icke för avsikt att försöka lösa frågan,
utan har blott velat anföra vissa fakta och
vissa synpunkter, som måste tagas med i
beräkningen, om man vill granska frågan
inför förnuftet, utan hänsyn till sin känsla.
Och det måste man, om man alis önskar anse
frågan såsom ett vetenskapligt problem. —
Den riktiga sanningen, den lär man blott
känna, om man ej bryr sig om, huruvida den
stämmer med det man önskar vara sant."
Gunnar Beskow
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
