Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Nikolaj Petrovitj Jatsenkos, den i fängelse
kastade före detta undersökningsdomaren,
reaktion inför det som sker med honom och
med hela hans klass kan härvidlag betraktas
som signifikativ, och den säger en hel del,
både i fråga om miljö- och tidsbetingat
tänkande och i fråga om den ryska
omvälvningens snabba genomförande. Fullständigare,
djupare, fullkomligare kan inte resignationen
vara än i denna meditation, av Aldanov lagd
i Jatsenkos mun, men denne Jatsenko är, väl
att märka, intet särfall, intet undantag
egentligen: snarare är han språkröret för en hel
klass, ett väldigt människoskikt, som avförts
från rysk scen:
"Naturligtvis känner vi det mycket svårt och
besvärligt, att vi inte längre kan äta oss mätta,
roa oss efter behag, syssla med vetenskap,
affärer och politik och på somrarna resa på
landet eller utomlands", tänkte Nikolaj
Petrovitj trött utan att själv riktigt tro på äktheten
av sin tanke. "Bolsjevikerna har berövat oss
allt detta. Men även under den gamla regimen
var det endast en ringa del av befolkningen,
som hade en dylik lott och levde ett fritt och
intressant liv (inte så särdeles fritt och inte
så särdeles intressant för resten). Folket fick
dålig föda, levde enkelt, gick inte på teatern,
reste inte på sommarnöje och spelade varken
sociala eller politiska sällskapsspel.
Visserligen har folket inte fått det bättre, för att vi
fått det så mycket sämre, men tydligen får man
inte utan reservation reta upp sig över den nya
regimen. Detta är vad man skulle kunna kalla
deras sanning. Låt oss medge, att denna
ynkliga lilla sanning endast kan uppväga
hundradedelen av allt ont, allt hat, allt blod, som
de fört med sig — vilken betydelse kan den
nu ha för mig? Vilken betydelse har politik
överhuvud? De kommer att dö med sin
sanning, liksom vi dör med vår. Sedan jag
förlorat Natasja och förlorat intresset för livet,
skulle jag varit lika olycklig på livegenskapens
tid som under en socialistisk regering . .. Nej,
allt detta intresserar mig inte längre, liksom
inte Jules Vernes hjältar och deras äventyr,
som fängslar barn, kan intressera en vuxen
människa . .."
Om Aldanovs litterära teknik kunde till slut
några ord vara att tillägga. Den ansluter sig
nära till en klassisk romantradition, och det
är riktigt att — som man på sina håll redan
gjort — jämföra den med den episka metod,
som företrädes av exempelvis Tolstoj eller
Anatole France. Aldanov begagnar sig i stor
utsträckning av dialoger. Sådant kan
självfallet vara berättigat för att skapa
verklighetsillusion: utan tvivel konverserades det ofta
och länge i de ryska kretsar, vari författaren
vill införa läsaren. Men det är ett komplett
misstag att tro att dessa konversationer alla
i lika mån skulle vara värda vårt intresse. Ofta
äro de intet annat än longörer i en för övrigt
ovanligt gedigen, fängslande och
underhållande historisk skildring. Johannes Edfelt
Röda armén
HERBERT TIMM: Röda armén marscherar.
Översättning av C. F. Palmstierna.
Bonniers. 7: 50.
Det föreligger redan en jättelitteratur
utanför Ryssland om röda armén och dess
utomordentliga slagkraft, dess politiska inflytande
och dess enastående tekniska utrustning. Många
av dessa böcker höra dock närmast hemma
i den politiska propagandalitteraturen, och
även om man på sovjetryskt håll alltid med
stolthet pekar på sin armé, torde det dock
vara skäl att inte överdriva dess betydelse
och eventuella duglighet i ett kommande krig.
Men kvar står det faktum, att Rysslands
krigsmakt dock är en mycket viktig faktor i den
nuvarande farofyllda internationella
situationen, en faktor, som man ständigt måste
räkna med.
Ovanstående nyktra, sakliga och i
anmärkningsvärd grad objektiva skildring av
Sovjetunionens militära maktmedel just nu måste
därför hälsas med verklig tillfredsställelse.
Författaren är visserligen inte själv militär,
men han har under åratal stått i rysk statstjänst
och själv kunnat följa utvecklingen av det
militariserade ryska samhället. Herbert Timms
framställning ger anledning till mycken
eftertanke vid bedömandet av det världspolitiska
läget och den skänker en klar och fyllig bild
inte endast av röda arméns organisation och
tekniska utrustning utan också av den ryska
krigsindustrien och dess stora utvecklingsmöj-
42. — B. L. M. 1936.
645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
