Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Körmendi, Ferenc, Räkenskapens dag, anmäld av Artur Lundkvist - Kennedy, Margaret, En skilsmässa, anmäld av Ann Boulleau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ett utslag av ungersk lilleraturpatriotisni; den
enda likheten med Manns stora verk består i
att ett av bokens kapitel tilldrar sig på ett
schweiziskt sanatorium. Körmendis
framställning är ofta banal och så pratsam att den
dränker konturerna och kommer allt att flyta:
öden och idéer bara virvlar runt på den
upprörda nutidsytan. Det är också först efter ett
par hundra sidors utdragen familjeskildring
— en detaljerad, men kraftlös och alltför
allmänt hållen borgerlig förkrigsinteriör — som
man börjar få något intresse för romanens
personer.
Hegedüs är en ansedd läkare i Budapest
som efter hustruns plötsliga död giftei’ om sig
med sin vackra barnjungfru. Den äldste av
hans båda söner, den musikbegåvade Georg,
brinner av pubertetsförälskelse i henne och
förtränger nu sin känsla till ett slags hemligt,
outrotligt kärl ekshat; musiken dör för honom
och han går ut i världskriget som ung frivillig.
Paul, den yngre sonen, är en undrare och
grubblare som ständigt söker efter lösningen
på de vuxnas gåtor; han upplever krigets
festliga villervalla och dess långvarigare dova,
grå förtvivlan; i rätta ögonblicket får han
tuberkler i ena armen och kommer till ett
sanatorium i Schweiz. Där börjar han på
allvar försöka komma människorna nära och
intränga i gåtan kvinnan; han tror sig vara
kär i en fyrtioårig amerikanska, för att
plötsligt finna att känslan gäller hennes unga
dotter. Historien får ett brått slut, han
kommer hem och bränner sig på nya kvinnogåtor,
han studerar i Berlin, han försöker skriva
musikkritik och hamnar slutligen i en
bankfirma, under en protektion som snabbt för
honom framåt. Han lever ett lugnt liv under
oroliga år och känner sig som en den gyllene
måttfullhetens borgare; han gifter sig med en
kusin, men det kommer snart kyla och misstro
i äktenskapet; han prövar sin lycka med en
ung skådespelerska, men det kommer en annan
man emellan. Och slutligen känner han sig
färdig att pröva ensamheten, det enkla,
anonyma livet bland människomillionerna, utan
borgerlig ambition och anställning längre.
Berättelsen om honom förtonar i en mystisk
naturstämning, som ska symbolisera
utplåningen och återkomsten i döden.
Paul Hegedüs’ utveckling är bara ett slags
sökande i cirkel; han ska vara en
genomsnitts
människa, föga medveten, utan större kraft
i sina känslor, tankar eller handlingar; han
bara driver med. Men ur de oklara och rätt
tillfälligt hopade erfarenheterna framstiger
efter hand en drift till något annat, ett krav
på en djupare mening i tillvaron.
Utvecklingslinjen är dock bara antydd; den förlorar sig
ständigt i långa utvikningar, i omständliga
redogörelser för alla de öden som snuddar vid
huvudpersonens; och tidsvirveln tar stort
utrymme med sina ekonomiska krascher och
sociala revolter. Till det bästa i boken hör ett
hetsigt myllrande panorama från badorten
Ostende under krigsutbrottets dagar och några
makabra interiörer från tjugutalets Berlin. Det
myckna fladdret och flimret i Körmendis
framställningssätt medger inte framväxt av
några riktigt konkreta människoskapclser eller
verkligt betydelsefulla scener. Hastigt virvlar
bokens blad bort för de enträget frammanade
tidsvindarna. Artur Lundkvist
En skilsmässa
MARGARET KENNEDY: En skilsmässa.
Översättning av Kerstin Wimnell.
Skoglunds. 5: 75.
Margaret Kennedy har gjort en roman av
människors sätt att reagera för en skilsmässa.
Närmast förefaller denna vara en
demonstration av genomsnittsmänniskans okunnighet om
sina egna känsloförmögenheter.
Betsy Canning vill skiljas som en hygglig,
kultiverad människa, därför att hon insett sitt
äktenskap vara ett misstag. Så långt är allt
gott och väl, ehuru Alec, mannen, ingalunda
kommit till samma insikt som hon. Med sin
naturliga indolens låter han ändå saken bero
av hustruns beslut.
Och här inträffar första knalleffekten. Trots
alla goda föresatser, all god vilja bestämmes
i sista hand även denna skilsmässa av ett
sprakande gräl. En besvärlig svärmor blir den
tändande gnistan. Så följer händelserna slag
i slag, hela persongalleriet tappar huvudet.
Den beskedlige Alec enleverar guvernanten,
och den kloka Betsy blir hysterisk av sårad
fåfänga och andra sårade känslor. Den
närmaste följden blir den nu plötsligt bittert
hat-osande processen om barnen, vilka ändå, under
856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
