Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: Året 1936. En diktcykel - III. Att följa med sin tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRET 1936
IIL
ATT FÖLJA MED SIN TID
Tiden har tagit oss ut på en tur
Vi sitta i gungande säten
och titta på trakten och höra, hur
den fylls av signalhornens läten.
Stunderna krympa till ögonblick
och svälla till evigheter.
Dag efter dag faller ut med ett klick
i förarens taxameter.
Vi se oss runt i hans autocar.
Av pansar är hans diligensdörr.
Vid sidan om ratten står kulsprutan klar.
Chauffören själv är en gangster.
Kulorna vissla, där vagnen går.
Motorn brusar och sjuder.
Blod sipprar i bäckar ur bilens spår
längs korsade longituder.
Overallskrudade män på fabrik
och herrar i furstliga stoffer
falla längs kosan, lik vid lik,
som den vilda trafikens offer.
Spädbarn upphäva pipiga skrän
mot den morrande, stålsatta mulen.
Ankor flaxa som fjäderfän
framför de blodiga hjulen.
Följa vi med eller gå emot,
vår baneman är densamme.
Runt nästa vägkrök blir nästa blot;
där äro vi kanske framme.
Åt första bästa dikeskant
skall Tiden förtro våra kotor
och vidare fara med högre diskant
ur allt hårdare pressad motor.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
