Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Smirnoff: Alexander Puschkin. Ett hundraårsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. SMIRNOFF
Ännu medan Puschkin levde har Belinski
sagt, att de värdefullaste stenarna i hans
poetiska krona otvivelaktigt äro ”Evgenij
Onegin” och ”Boris Godunoff”. Senare har
Belinski kallat ”Evgenij Onegin” ”det ryska
livets encyklopedi”.
Onegin, denne unge, blaserade dandy,
inleder i ryska litteraturen den långa raden
av så kallade ”överflödiga människor”, som
under andra fjärdedelen av
adertonhundra-talet inte kunde finna sig något
verksamhetsfält i Nikolaj I:s Ryssland, Turgenjeffs
älsk-lingstyper. Tatjana (i ”Evgenij Onegin”) ger
likaså upphov till ett rikt galleri av
självuppoffrande, ideala ryska kvinnor, hos Nekrasoff,
hos Turgenjeff med flera.
En uppsats som denna tillåter oss givetvis
icke att beröra alla sidor av skaldens diktning.
Med sina verk har Puschkin givit hittills inom
ryska litteraturen oöverträffade förebilder på
vers och prosa, så friska som om de skrivits
i går. För oss, hans landsmän, som i
barndomen läst hans dikter utantill, och som icke
ens på gamla dagar tröttna att läsa dem
om-igen, är Puschkin icke en för hundra år sedan
död skald, utan en av våra käraste samtida.
V.
De sista åren av Puschkins liv har av en
nutida forskare, professor D. Blagoj, kallats
en långsam dödskamp. Svåra ekonomiska
bekymmer tyngde honom, intrasslad i skulder
som han var på grund av det dyrbara liv han
måste föra såsom kammarjunkare vid hovet
och make till en erkänd mondän skönhet. Alla
som något känna till världslitteraturen veta,
att Puschkin blev dödligt sårad i duell med
en av sin hustrus beundrare, den franske
emigranten och gardesofficeren Dantès och
avled efter svåra plågor den 29 januari 1837,
det vill säga enligt nutida tideräkning den 10
februari. Denna duell framkallades i själva
verket genom en följd av invecklade intriger.
Hovaristokratien hatade Puschkin för hans
satiriska dikter, riktade mot densamma, och
glömde inte heller att skalden varit vän till
”upprorsmakarna”-dekabristerna. En anonym
smädeskrift som tydligt låtit förstå, att hans
hustru var otrogen, hade skickats såväl till
Puschkin som till några av hans bekanta.
Strax före sin död betonade Puschkin, att han
var säker på sin hustrus trohet.
Ännu efter sin död stod Puschkin under
polisuppsikt. En av hans närmaste vänner,
furst Vjasemski, skrev nämligen:
”Dagen före den natt, då skaldens lik skulle
flyttas hemifrån till kyrkan, och omkring tio
av hans vänner och närmaste voro församlade
i det lilla förmaket, uppenbarade sig plötsligt
hela gendarmkåren.”
Kring hans hus och på angränsande gator
voro avdelningar av militär. Man fruktade för
demonstrationer; det var därför hans kista
överfördes till kyrkan om natten, och nattetid
bars kistan beledsagad av en gendarmofficer
till Puschkins fars egendom Mihaj lovskoje,
där han begrovs i klostret Svjatogorskij
mona-styrj. Det var förbjudet att i tidningarna
publicera något annat om Puschkins död än
de kortaste meddelanden. Är 1847 trycktes för
första gången i tidningarna ett meddelande
om att Puschkin dog av sår, som han erhållit
i duell. Den starka indignation, hans död
hade väckt, uttrycktes av Lermontoff i hans
berömda dikt ”Vid Puschkins död”:
Han föll, ett offer för sin heder,
han föll, av ryktet smutsbestänkt,
med skott i bröst, med hämndeeder,
med huvudet, det stolta, sänkt.
Ni fräcka ättlingar av fäder,
rätt vida frejdade för många anors skam,
ni spillror av en stam, som ödet slagit neder,
men som av furstefot i dagen sparkats fram!
Ni, som lakejer like, tronen glupskt omringar,
ni snillets, frihetens och ärans gift,
ni skyler eder under lagens vingar,
och rättvisan är stum — som skaldens grift! ...
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
