Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Brev från Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN DANMARK
hans namn lika vida omkring i världen som
den stora historiska romanen, kan man inte
göra några invändningar mot att han försöker
formulera sina iakttagelser och åsikter i korta
meningar.
”Jo højere en Dyreart staar, jo mere
unyt-tigt foretager den sig. Høns skriver ikke
Aforismer.”
Man bör inte frånkänna Nis Petersen
sakkunskap i fråga om höns. Men det
intressantare är, att den citerade aforismen bryter
staven över det framåtskridande, som står
i förbund med nyttomoral.
Också Nis Petersen är en ”modern
reaktionär”.
Många av hans tänkespråk, däribland de
bästa av dem, äro genomträngda av
kristendom. Här äro ett par, som Søren Kierkegaard
har stått fadder till:
”Der gives kristne Sekter, der ser med
For-agt paa ’Gerninger’, og andre, der betragter
dem som Forsikringspræmier. Gerninger er
Troens Krop; den kan ikke være til paa
Jorden uden.
Enhver Mand har engang inderligt ønsket
at øve en Helts Gerninger, og næsten enhver
har kapslet sig sammen om et ufuldbyrdet
Heroicum.”
Och till slut ett tänkespråk, som är särdeles
aktuellt och inte överflödigt:
”At paatage sig lønnede Stillinger, som
man savner Evne eller Tid til at røgte, er
den möderne Tids ’noble’ Form for Tyveri. .
— Indbrudstyveri er uskyldigt i
Sammenlig-ning.”
Finns det kanhända böcker, som man med
rätta skulle kunna klandra mig för att ha
utelämnat i denna översikt? Jag gör inte anspråk
på att vara ofelbar — och den absoluta
rättfärdigheten har för övrigt överhuvudtaget inte
sin hemvist på jorden.
En av Sven Langes två bleka, kultiverade
och improduktiva söner, Ib Lange, har’utsänt
en helt liten diktsamling, ”Fortrolige Ord”.
Det är kärleksdikter i obunden form. Ib Lange
gör en dygd av sin rädsla för stora ord och
fett fläsk. Hos honom såväl som hos brodern,
Per Lange, är denna rädsla närmast en last.
Arne Strøm, vars Rysslandsbok ”Onkel,
giv os Brød! ” knappast kan överskattas,
har samlat några noveller under titeln ”De
lange Veje”. Erling Kristensen, vars roman
”Drejers Hotel” onekligen var ett konstverk,
fastän det material, som kom till användning,
var allt annat än marmor, har utsänt en ny,
mycket talangfull och mycket deprimerande
roman: ”Menneske mellem Mennesker”.
Jag har inte heller hunnit läsa de isländska
romanerna. Det påstås, att den av HalldoR
Laxness (”Asta Sollilja”) är den mest
betydande — men den är inte direkt spännande.
Det är däremot Gunnar Gunnarssons
rutinerade historiska roman från sagatiden:
”Graa-mand”. Men mest valuta för pengarna får
man tydligen i Gudmundur Kambans ”Jeg ser
et stort, skønt Land”. Jag har inte läst den
och det blir väl heller aldrig av för mig att
göra det. Men att döma av vad jag läst om
den, är den en bok där anmälaren kan plocka
obegränsat antal fjädrar att sätta i sin hatt.
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
