Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Svanström: Holländsk intervju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLÄNDSK INTERVJU
en högre utveckling än i något annat land. Jag
kan också peka på åtskilliga holländare, som
med stor energi och framgång ägnat sig åt
att sprida kännedom om skandinaviska
förhållanden i vårt land: där är filologen doktor
Stalling i Utrecht, som har svenska språket
som sin specialitet, där är doktor Annie
Posthumus, som i Nieuwe Rotterdamsche
Courant med övertygelse gått i bräschen för
den skandinaviska litteraturen, där är
slutligen nordisten professor von Hamel, vilken
bland annat föreläst i Reykjavik vid ett utbyte
av holländska och isländska universitetslärare.
Det är min bestämda övertygelse, att något
måste göras och något kan göras i detta
hänseende. Av alla utländska böcker, som för
närvarande introduceras i vårt land, äro de
skandinaviska utan jämförelse de mest
populära. Varför ej försöka fördjupa och befästa
denna popularitet? Jag vill begagna tillfället
att lansera en idé, som jag sedan en tid
tillbaka umgåtts med, nämligen den att anordna
en skandinavisk bokutställning i Holland. Det
skulle kunna få en utomordentlig betydelse.
Det skulle stimulera intresset och stärka
sympatierna. Jag vill på detta sätt föra min idé
vidare till Skandinavien. Och jag vill ej dölja,
att det är min varma förhoppning, att den där
skall möta samma förståelse, som jag från
holländsk sida kan garantera.
Vad vi å vår sida ha att ge Skandinavien
— ja, därom får jag ju tillfälle att närmare
tala i min kommande artikel. Generellt skulle
jag blott vilja påpeka, att vår litteratur
befinner sig i en period av stor aktivitet. Holländsk
liksom europeisk litteratur i övrigt har
genomgått en utveckling från esteticism och
impressionism till expressionism. För närvarande
visar den holländska litteraturen en växande
tendens att behandla sociala motiv. Den
strävar främst efter att ge en realistisk bild
av folkets liv i skilda delar av vårt land.
Teun de Vries, Jan Campert, A. M. de Jongh,
Antoon Coolen, Herman de Man och Anne
de Vries — för att blott nämna några namn —
äro alla författare av denna typ. De ha alla
gjort betydande insatser, liksom deras mera
fristående kolleger Johan van der Woude och
S. Vestdijk givit rika löften för framtiden.
Dessutom vill jag rikta uppmärksamheten på
några flamländska gestalter, romanförfattarna
Gerard Walschap och Willem Elschot samt
litteraturhistorikern och kritikern Jan Greshoff.
Kontakten med den flamländska befolkningen
har jag alltid tillmätt den största betydelse.
Den är i varje fall i kulturellt hänseende ett
med oss.
Den främste av alla holländska författare
av i dag är emellertid Arthur van Schendel.
Han är en av vår tids verkligt stora litterära
gestalter, väl värd att — utan alla jämförelser
i övrigt — nämnas vid sidan av exempelvis
en Knut Hamsun. För min del tvekar jag ej
— och jag vet, att mina kolleger äro ense med
mig i detta — att beteckna honom som en
man, värd att tillerkännas Nobelpriset. För
Holland har han betytt oändligt mycket.
Holländarna äro ju först och främst ett det
praktiska livets folk. De äro inställda på livets
realiteter, de äro solida och matter of fact.
Men innerst inne bära de på en ständig oro,
en egendomlig instinkt, som driver dem att
lämna sitt land för att bege sig ut på jakt
efter det stora äventyret och allt det, som
deras vanliga trånga miljö inte kan skänka
dem. Och den instinkten är det, som Van
Schendel försökt tolka. Han är själv den evige
sökaren och den evige vandraren. Men han
har alltid förblivit sig själv, han kan inte
sägas tillhöra någon litterär skola. Han är
en fullständigt originell ande, hans förfinade
stilkonst och hans skarpa psykologiska
analyser stå i en klass för sig. Arthur van
Schendel är en av de stora berättarna.
Ragnar Svanström
10. — B. L. M. 1937.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
