Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Svanström: Böcker om historia och politik - Anmälda böcker - Chambers, R. W., Thomas More
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR SVANSTRÖM
BÖCKER OM HISTORIA
OCH POLITIK
År 1935 firades fyrahundraårsminnet av
Thomas Mores död, och den katolska kyrkan
förkunnade högtidligen, att han upptagits i
helgonens krets. Ett antal böcker om honom
sågo dagen, bland dem en biografi, skriven
av Londonprofessorn R. W. Chambers1. Det
är sannolikt den ur vetenskaplig synpunkt
bästa levnadsteckning av More, som hittills
sett dagen. Det är också en bok, som den
historiskt intresserade allmänheten borde lägga
på minnet. Chambers är nämligen en
ypperlig skribent och en fin psykolog. Och i
fascinerande idéhistoriska kommentarer till sitt
ämne tar han stadiga grepp om frågor och
problem, Som äro av betydelse för varje
tänkande människa.
Thomas More var under ett antal år
Henrik VHI:s kansler. Han bekämpade
reformationen och slutade sitt liv på schavotten. Sin
största berömmelse vann han emellertid som
humanistisk skriftställare. Han hörde till dem,
som ville förbinda de båda ädlaste produkter,
som den historiska utvecklingen frambragt,
nämligen antikens humana bildning och
kristendomens kärleksideal. Genom en sådan
förbindelse, menade han, skulle världen och
människorna kunna omdanas. Barbariet på
1 R. W. CHAMBERS: Thomas More. Jonathan
Cape. London 1935.
intellektets och moralens område skulle
försvinna, och den själviska statskonst, som såg
sitt enda mål i att roffa åt sig så mycket som
möjligt av främmande folks ägodelar, sättas
på avskrivning. Europa skulle civiliseras. Det
skulle bli en enhet. Människorna skulle lära
sig handja ”with reason and sober modesty”,
och fred och förståelse och kristen gemenskap
skulle träda i stället för krig och hat och
illvilja.
Enligt det receptet och i den andan var det,
som Thomas More, Henrik VHI:s tjänare och
Erasmus’ vän, ville låta England och Europa
glida ut ur den medeltida världen och skapa
garantier för en lyckligare framtid. Och
programmet stöddes av en hel falang av lärda
män, som tänkte och kände på samma sätt
som han. Det ligger något gripande och
patetiskt över dessa mäns varma längtan och
deras fasta tro på bildningens och
upplysningens förmåga att krossa nedrivande krafter.
Den humanistiska falangen upplevde en kort
storhetstid, som kulminerade under 1510-talets
första år. Sedan kom reformationen och den
statliga nationalismen och inledde en
långvarig epok i europeisk historia, som var fylld
av hat och splittring. Men det har sitt intresse
att veta, att en gång för länge sedan dylika
förhoppningar kunnat spira och sådana tan-
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
