Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist; Moral och själshälsa - Anmälda böcker - Carrel, Alexis, Den okända människan - Köhler, Elsa, Aktivitetspedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORAL OCH SJÄLSHÄLSA
Här och var blänker en god tanke till, men
till en märkbar del är dock framställningen
fylld av truismer eller populära
föreställningar, som äro i svang. Hit hör den att vår
hygien vidmakthåller de svaga till rasens
försämring. Är det meningen att vi skola
nedsätta vår hygien och hejda medicinens
utveckling till de starkas överlevande?
Carrel framställer med mycken vikt som
sin nya mening att kropp och själ äro ett,
varmed han anser sig ha löst denna gåta till
skillnad från andra filosofer och psykologer,
som hängivit sig åt ”abstraktioner”. Denna
duplicism är emellertid lika dogmatisk och
lika omöjlig att övertygande genomföra som
varje annan teori om förhållandet mellan
kropp och själ.
I sin filosofiska avdelning uppger han att
”till försvar för universalia utkämpade
Ans-helm sin historiska strid mot Abelard, vars
eko genljuder ännu efter åttahundra år”.
Denna strid är så litet historisk, att den
ålderstigne Anshelm dog innan Abelard gjorde sig
gällande.
Har man tålamod att genomvandra vissa
alltför kända tankegångar i arbetet, så kan
man påträffa också saker av värde: såsom
Carrels mening att läkaren icke bör fästa sig
bara vid den enskilda åkomman utan vid
många tillfällen se patienten som
individualitet, i hans tillstånds fysiska och psykiska
helhet, och att läkarkonsten bör övergå till att
betrakta också villkoren för själens hälsa och
därmed kunna bli en av mänsklig framtids
pioniärer.
Det är sant att läkekonsten på det psykiska
området håller på att utbilda en ny etik, och
den har förutsättningar att bli mer upplyst än
någon tidigare, dels därför att den enligt sin
välgrundade vetenskapliga tradition och sin
medicinska uppgift måste ta stark hänsyn till
den irrationella naturmakten, den fysiska
konditionen, dels därför att dess mål måste
vara att göra människan frisk och intet annat.
Denna pliktenliga situation är ägnad att
skingra många fördomar. Å andra sid^n hotar
här läkaren, en fara för filisterdöme i den
mån han inskränker sig till kolartro på ett
visst medicinskt system. Exempel saknas icke.
Läkemedlet mot en sådan ensidighet är en så
stark humanistisk orientering, som för
begränsade mänskliga krafter är möjligt. En sådan
utrustning tillhör alltså även själsläkarens
kompetens. Carrel själv ger, trots några
anmärkningar som kunna framställas mot
honom, dock ett tilltalande exempel på
strävan till en sådan vidgning av den medicinska
betraktelsens sfär.
Doktor Elsa Köhlers bok
”Aktivitetspeda-gogik” redogör för en serie ganska
märkliga försök att i svenska och norska skolor
praktisera den åldersenliga självverksamhetens
grundsatser. Huvudsaken i arbetet är inte de
av doktor Köhler författade teoretiska
betraktelserna över aktivitetspedagogiken, på skilda
sätt tillämpad i allehanda reformpedagogiska
system, utan de praktiska försök att
förverkliga den och att konstatera resultaten, som
den österrikiska pedagogen igångsatt. Hon
visar sig vara en god organisatör.
Aktivitetspedagogiken åsyftar att väcka
barnets aktiva studieintresse och tillika att vara
socialt fostrande genom att lära det samarbete
med sina kamrater. Detta samarbete,
försiggående i gruppbildning på två—fyra elever,
är å sin sida ägnat att ytterligare stimulera
studieintresset. Medan i den gamla skolan
eleverna voro mottagande och läraren
meddelade en uniform undervisning åt alla och
varje elev var isolerad från den andra, så
att samarbete närmast betraktades som fusk,
så vill denna mera fria undervisning väcka
ett spirande intresse hos eleven, låta honom
självständigt utföra en deluppgift inom ett
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
