Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjell Strömberg: Romanen som fick ett halvt Nobelpris - Anmälda böcker - Földes, Jolán, Fiskande kattens gata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANEN SOM FICK ETT HALVT NOBELPRIS
få återvända till hemlandet håller sig
visserligen levande i det längsta hos en äldre
generation, och den får nytt liv varje gång
en ny omvälvning medför nya flyktingsskaror
och tillåter andra att återse sitt land — i regel
blott för att erfara nya besvikelser. Det blir
allt färre länder i världen, där medborgare
med olika åsikter kunna stanna hemma
samtidigt, konstaterar författarinnan med någon
bitterhet genom ett av sina språkrör. Familjen
Barabås, som står i centrum av berättelsen,
tillhör icke de i egentlig mening politiska
flyktingarna. Det är arbetslöshetens spöke,
ekonomiska svårigheter, som drivit den från
hem och härd i det styckade och ruinerade
Ungern. Som skicklig hantverkare i
körsnärs-facket hoppas pappa Barabås finna bättre
utkomst i Paris än hemma, men han har
ingenting otalt med sitt lands nya makthavare. Han
har överhuvudtaget aldrig befattat sig med
politik. Icke förty kommer politiken att spela
en roll i familjens liv, och icke blott som
diskussionsämne på stamkaféet. Äldsta
dottern, Anna, som är bokens bleka hj ältinna
och en tös med hjärtat på rätta stället, har
omsider fått plats som modist och stiger
i firmans förtroende — tills den stora
sedel-förfalskningsaffären i Ungern gör ett
plötsligt slut på hennes karriär. En kund som
känner hennes nationalitet fordrar hennes
avskedande: några ungrare ha förfalskat, till på
köpet franska sedlar, alltså måste alla
ungrare vara mer eller mindre kriminella
individer, det är det summariska resonemanget, och
affär är affär. Det blir rätt allmän
arbetslöshet i den ungerska Pariskolonien, tills
skandalen hunnit glömmas. Nästa gång är det
kungamordet i Marseille, begånget av en
kroatisk liga, som kommer marken att gunga
under fotterna för hela det stycke Östeuropa,
som hamnat i Paris. Den stora ryska
emigrantkolonien fick känna på samma antipatiska
massreaktion, då en sinnesrubbad fantast sköt
ned själve presidenten Doumer. Det är vid
sådana tillfällen, lyckligtvis icke alltför
vanliga, som även den skötsamme emigranten
med klara papper hos myndigheterna får
smärtsamt klart för sig sin rättslösa situation,
men han vet att klagan inte hjälper. Det är
bara att spotta i nävarna och börja från
början igen att bygga upp sitt och familjens
liv i ett nytt korthus. Hjälporganisationerna
äro få och fattiga på resurser, dessutom
överlupna av hjälpsökande. Men dagdrivare,
skojare och parasiter finns det i varje
främ-lingskoloni, och vi få också göra bekantskap
med emigranttyper av denna sort: folk som
skiftar religion och nationalitet varje dag och
har ett dussin olika identitetskort, som
berättiga till understöd från alla möjliga håll eller
åtminstone gratisbespisning och andra
presenter in natura.
Man vill så gärna tro med författarinnan,
att de omoraliska emigranterna representera
sällsynta undantag. Den filur hon själv tagit
upp till närmare behandling, slutar också
i fängelse för verkligt skoj — för att åter
dyka upp som filmbolagsdirektör i Budapest,
där Anna Barabås, som en gång ägnat honom
sitt första heta ungflicksvärmeri, förgäves
söker acklimatisera sig igen. Dessförinnan har
hon under en längre arbetslöshetsperiod
tillsammans med sin far gjort en avstickare till
Buenos Aires. Till slut återvända båda till
Paris och Fiskande kattens gata, Rue du Chat
qui péche, den smala, egentligen blott av en
knagglig rännsten bestående lilla tvärgränd
till Quai Saint-Michel, med Notre-Dame
skymtande i mynningen, som givit boken dess
väl-funna namn. Där ha mor och syskon tappert
lyckats hålla sig kvar, och där samlas åter
hela familjen.
Jolån Földes’ lilla hjältinna ur de fattiga
emigranternas värld är ett folkligt motstycke
till den rumänska prinsessans Cathérine-Paris.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
